Så påverkar högre elpriser industrijobben

Får rusande elpriser sysselsättningsgraden att sjunka i den svenska basindustrin? Det har forskarna tagit reda på.

Vad händer med industrijobben när elpriserna rusar? Det har ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet svaret på.

Forskarna har undersökt hur prisförändringar påverkat den svenska basindustrin. Specifikt stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som alla är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.

Man har bland annat tittat på vad som hände med industrijobben under vintern 2022, när Ryssland invaderade Ukraina. Något som fick elpriserna att skjuta i höjden stora delar av Sverige och Europa.

Det man ser är att industriföretagen inte påverkades i stor utsträckning av de höga elpriserna på kort och medellång sikt (fem år).

Det gäller både för industrin som helhet och när man studerar de mest energiintensiva sektorerna separat.

– Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, cirka 5–20 % beroende på sektor, säger Professor Tommy Lundgren, Sveriges lantbruksuniversitet.

Omställningen kan gå trögt

Samtidigt pågår den gröna omställningen, som kräver en omfattande elektrifiering av samhället. När energislag med varierande utbud, exempelvis vind- och solkraft, byggs ut kommer elpriserna att variera mer. Det kan också innebära högre priser.

Dessutom blir fossil energi dyrare när EU sänker taket för antalet utsläppsrätter för koldioxid.

– Att basindustrin verkar präglas av trögrörlighet och låg priskänslighet kan indikera att den gröna omställningen, i termer av teknikval och produktionsstruktur, kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott, säger biträdande lektor Hanna Lindström, Umeå universitet.