Utsläppsintensiv industri gör stora satsningar på nya tekniker kopplade till bland annat vätgas och elektrifiering för att nå klimatmålen. Detta visar Energimyndighetens årliga nulägesanalys som presenteras inom regeringsuppdraget Industriklivet, enligt ett pressmeddelande från myndigheten.
Industrin står för en tredjedel av de fossila växthusgasutsläppen i Sverige, varav omkring två tredjedelar kommer från processer för tillverkning och bearbetning.
— Ny teknik finns och dessa nya lösningar behöver nu testas, skalas upp och kommersialiseras om vi ska nå klimatneutralitet till 2045, säger Paula Hallonsten, enhetschef Policyenheten på Energimyndigheten.
Innovativa och teknikskiftande initiativ pågår
I de branscher som har stora processrelaterade utsläpp sker i dag stora satsningar på innovativa och teknikskiftande lösningar för att minska utsläppen.
I järn- och stålindustrin, som har de största processrelaterade utsläppen, pågår stora satsningar på fossilfria processer med biobaserade reduktionsmedel eller genom vätgas som har potential att kraftigt reducera eller eliminera dagens utsläpp.
I mineralindustrin, som har de näst största processrelaterade utsläppen, pågår satsningar på elektrifiering kombinerat med avskiljning, transport och lagring av koldioxid för att minska branschens utsläpp.
I raffinaderi- och kemiindustrin pågår flera initiativ, såsom fossilfri vätgasproduktion med elektrolys, ökad biodrivmedelsproduktion, avskiljning av koldioxid och tillverkning av elektrobränslen.
Samtidigt som satsningar görs för att reducera utsläppen finns en betydande potential inom industrin och el- och värmesektorn att bidra med permanenta negativa utsläpp genom exempelvis avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid. Både teknikskiftande lösningar för att minska processrelaterade utsläpp och negativa utsläpp är fokus för regeringens omfattande satsning Industriklivet.
Industrin viktig i samhällets klimatomställning
Inom Industriklivet ges sedan årsskiftet också stöd till så kallade strategiskt viktiga insatser inom industrin som bidrar till klimatomställningen i övriga samhället. Det har exempelvis beviljats stöd för förstudier om kemisk återvinning av plast som möjliggör återvinning av komplexa plaster, vilket inte är möjligt med dagens teknik.
– En anläggning för kemisk återvinning av plast, ett så kallat plastreturraffinaderi, kan bidra till minskad klimatpåverkan i samhället på flera sätt. Genom att materialåtervinna minskar utsläppen av växthusgaser och kemiindustrin minskar sitt beroende av fossila råvaror, säger Klara Helstad, enhetschef Hållbar industri på Energimyndigheten.
Myrna Whitaker 
Anna Broberg 
Emilia Granberg 
Christopher Blanck 
Dan Görgü 
