Så framtidssäkras svenska kyrkor

"Mögel är den stora boven".

För alla kyrkor som är byggda innan 1940 och för en del kyrkor som är byggda efter det finns det särskilda lagar att förhålla sig till som säger att man inte får bygga om eller ut utan tillstånd. Men på de flesta kyrkor som är byggda efter 1939 kan man genomföra traditionellt fastighetsunderhåll och renoveringar utan att behöva samma tillstånd.

– Alla kyrkor som är byggda före 1939 skyddas av kulturmiljölagens fjärde kapitel så det gäller att ha koll på när kyrkan är byggd när det kommer till renovering. Med kyrkor som inte omfattas av lagen är det en enklare process att exempelvis renovera taket, säger Johannes Wikström, energiingenjör på Svenska Kyrkan, Karlstads stift, och fortsätter:

– Själva underhållsprocessen är ganska långradagen och det kan ta flera år från att man kommer på idén till att det blir utfört. Man behöver göra förstudier, sedan projektera och söka tillstånd.

Flera projekt – för klimatet

Svenska Kyrkan har antagit något som heter ”Färdplan för Klimatet” och utifrån det genomför man flera olika projekt. Ett av projekten är arbetet med batterilager i kyrkorna. Eftersom kyrkorna huvudsakligen värms upp med elektricitet under ett fåtal korta, intensiva perioder varje vecka, dras många av dem med ett ojämnt effektuttag. Man är i ett tidigt stadie av projektet och hittills har man installerat utrustning i Kila Kyrka i Säffle pastorat.

– Vi sätter in batterier i kyrkan som hjälper till vid uppvärmningen så att uttaget från nätet blir mindre. Vi har testat utrustningen för att se så att det uppfyller Svenska kraftnäts krav på snabbhet. Sedan arbetar vi med prioriteringen, när ska batteriet vara tillgängligt för Svenska kraftnät. Det hänger lite på vad elpriserna ligger på och intäkterna på stödtjänster, säger Johannes Wikström och fortsätter:

– Vi håller på att ta fram styrmodellen för projektet och sedan är tanken att vi rullar ut det brett. Vi vill ha en så öppen lösning som möjligt för att inte binda oss till en fabrikör eller ett märke. Det ska vara en inhemsk lösning som inte är beroende av en molntjänst.

Ett annat nationellt projekt som genomförs handlar om att fasa ut fossil eldningsolja. Det är ett projekt som pågått över en längre tid, och som avslutas vid årsskiftet. Hittills har cirka 50 kyrkor bytt ut sina oljepannor, men det är inte alla som kan göra det berättar Johannes Wikström.

– Tanken är att den fossila eldningsoljan ska vara borta år 2030. Svenska Kyrkan tittar ganska långsiktigt och som sagt pågår en hel del projekt med klimatsäkring, säger han.

”Mögel är den stora boven”

Under många 100 år var kyrkorna inte uppvärmda alls berättar Johannes Wikström, men det finns en del kyrkor där man haft konstant verksamhet som varit uppvärmda.

– På 1920-talet började man i större utsträckning sätta in värmesystem i kyrkorna, men det ledde till en hel del skador då inventarierna sprack. Så man har fått byta strategi, säger han och fortsätter:

– I kyrkor som används någon enstaka gång i veckan har man låg temperatur när ingen är där, runt sju åtta grader. Sedan värms den kyrkan upp med hjälp av ett styrsystem som räknar ut hur tidigt uppvärmningen måste starta för att det ska vara varmt när kyrkan är full av människor. Är det under tio grader har mögel svårt att växa till sig och det är viktigt för att kunna bevara de historiska föremål som finns i kyrkorna.

Något som blir allt vanligare är tekniken och arbetet med avfuktning. Avfuktning är en väldigt effektiv metod för att hålla det torrt i kyrkorna berättar Jonas Wikström.

– Det finns många föremål, som tavlor, textilier och träskulpturer, som inte är ersättningsbara och det är mögel som är den stora boven. I vågskålen har man att försöka spara energi – men man måste tillse ett gott klimat i kyrkorna och det har man varit ganska framgångsrik med, säger han.