Ny turbinmodell används i tre stora vindparksprojekt

Myrna Whitaker

0

Det var i slutet av 2020 som Rabbalshede Kraft tecknade avtal om tre vindkraftsparker som förväntas producera cirka 300 gigawattimmar. Det motsvarar hushållsel för mer än 57 000 hushåll. Projektet hade byggstart under första kvartalet 2021 och ligger nu i grundläggningsfasen.

Vindparkerna Femstenaberg och Lursäng i Västra Götaland består av sammanlagt 10 vindkraftverk av typen Siemens Gamesa SG155 6,6 megawatt och har en förväntad genomsnittsproduktion om totalt 175 gigawattimmar. Anläggningsarbetet i dessa parker utförs av Kanonaden Entreprenad AB och rör sig framåt i enlighet med tidplanen.

– I båda parkerna håller vi för stunden på och bygger vägar. Vi planspränger för kranytor och förbereder generellt inför start av fundamentsarbeten. Markarbetet pågår till årsskiftet och turbinerna väntas inkomma i maj 2022, säger Anton Svensson, projektledare bygg och anläggning hos Rabbalshede Kraft, och fortsätter.

155-turbinen är helt ny på marknaden med en helt ny generation av plattform: SG 5.X. Totalhöjd på dessa är 200 meter och rotordiametern ligger på 155 meter.

– Det här är en av de största moderna onshore-turbinerna som finns på marknaden. Vi har precis byggt klart sex vindkraftverk av ett annat fabrikat som ligger på 3,5 megawatt. Med 155:ans 6,6 MW ser man effektökningen som skett på bara ett fåtal år, säger Anton Svensson.

I Värmlands län byggs även vindpark Årjäng Nordväst 2 som till skillnad från de tidigare nämnda parkerna nyttjar åtta vindkraftverk av typen Vestas V-150 4,2 MW. Dessa sträcker sig till en höjd på 240 meter. I denna park utförs anläggningsarbetet av Skanska.

Vindparkerna kommer att ge ett viktigt tillskott av elproduktion i södra Sverige och det som benämns som elprisområde 3, som i dagens läge har ett underskott på elproduktion. Vindparkerna beräknas stå färdiga i slutet av 2022.

Har du några tips på hur entreprenörer kan ta sig an projekt av den här typen?
– Var tidigt ute. Sedan har vi sett att det allmänna vägnätet blir en begränsning för oss när turbinerna blir större. Jag skulle vilja se att branschen samlar sig och försöker hjälpa varandra, samt föra en bättre dialog med till exempel Trafikverket, säger Anton Svensson och fortsätter.
– Bladen är de längsta komponenterna och bottentorndelarna är de största i diameter. Viktmässigt ska det klaras av 12 ton axeltryck, men då har transporterna fler axlar. Det som blir problematiskt är bland annat broar och tunnlar som torndelarna är för stora för. Genom bättre dialog med Trafikverket och transportbolagen kan det projekteras och dimensioneras åt större, längre och tyngre transporter så att vi minimerar dyra tillfälliga lösningar, avslutar han.

Text av Jesper Norell

Fakta: Rabbelshede Kraft – Mer än bara vind
Utöver vindkraft har Rabbalshede Kraft flera pågående satsningar med sol och vätgas. Enligt Anton Svensson finns många framtida samarbeten med flera aktörer planerade, med ambitionen att bygga storskaliga solcellsparker. Inom området vätgas pågår förberedelser för ett pilotprojekt och en större industriell utrullning för vätgasproduktion baserad 100 procent på vindkraftsel. Genom att titta på de olika teknologier som förbättrar vårt sätt att ta tillvara på energi, vill Rabbalshede Kraft öppna nya vägar för klimat- och energiomställningen.