Så förbereds Sveriges elnät för framtiden

Det svenska elnätet står inför stora utmaningar. Elproduktion från kärnkraft ska relativt snabbt fasas ut till förmån till förnybar elproduktion där en stor del är väderberoende. Det Svenska kraftnät ets kopplingar till grannländerna ska även bli mer finmaskigt. Svenska kraftnät satsar därför tiotals miljarder på ny- och reinvesteringar som kommer att pågå under minst ett decennium.

Nätutvecklingsplanen som Svenska kraftnät (SVK) lagt fram för 2016 – 2025 är verkets mer långsiktiga planering för hur stamnätet ska byggas ut under kommande tioårsperiod.
– Nätinvesteringar är mycket långsiktiga, samtidigt som elmarknaden genomgår stora förändringar. Det gör en mer långsiktig planering nödvändig, säger Mikael Odenberg, generaldirektör för SVK.

Nätutvecklingsplanen kommer att ligga till grund för SVKs investeringsverksamhet och tjäna som utgångspunkt för SVKs bidrag till nästa europeiska tioårsplan. Tioårsplanen kommer att uppdateras vart annat år.

Elnätet står inför stora utmaningar. Fortsatt hög driftsäkerhet ska kombineras med att elsystemet ställs om i grunden.
– En ökande andel väderberoende elproduktion och utfasning av planerbar gör det svårare att upprätthålla frekvens- och spänningshållning.

SVK måste även hantera en dramatiskt ökad investeringstakt.
– Vi kommer att investera drygt fyra miljarder kronor per år under det kommande decenniet. Att jämföra med omkring 350 miljoner för bara tio år sedan, säger han.

Drivkrafterna bakom den uppskruvade investeringstakten är att möjliggöra anslutning av förnybar elproduktion, framför allt från vindkraft, reinvestera i ett åldrande stamnät och bättre integrera SVKs nät med kringliggande länder.

I nätutvecklingsplanen har man att förhålla sig till stora förändringar. Dessa har påverkat förutsättningarna ganska mycket.
– Inte minst handlar det om OKG:s och Vattenfalls beslut att stänga Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 under de närmaste åren. Det innebär ett bortfall av elproduktion om närmare 3 000 MW i en del av landet som redan i utgångsläget är ett underskottsområde. Också nya utlandsförbindelser föranleder förändringar. Bland annat medför NordBalt behovet av en ny ledning i sydöstra Sverige. Vi har också inlett planeringsarbetet för en ny förbindelse till Tyskland, Hansa PowerBridge.

SVK har även kommunicerat till regeringen att förutsättningarna för Sveriges framtida elförsörjning kommer att förändras.
– I rapporten från december 2015 ”Anpassning av elsystemet med en stor andel förnybar produktion” lyfter vi fram de utmaningar som följer när elsystemet ställs om till ett system med större andel väderberoende elproduktion.

Sverige kommer att kunna hantera en stängning av de fyra reaktorer som byggdes på 1970-talet. Men det har konsekvenser.
– Marginalerna kommer att minska och systemets sårbarhet ökar. Men vi menar att det också kommer att krävas ett tillskott av ny, planerbar elproduktion som inte är väderberoende, säger Mikael Odenberg.

En av aktörerna som ska vara med och förverkliga investeringarna och reinvesteringarna i det svenska elnätet och dess kopplingar till grannländerna är Ramböll som har en tydlig tyngdpunkt på infrastrukturprojekt. Teknikkonsulten har totalt 13 000 anställda globalt varav 1 500 i Sverige som arbetar bland annat med samhällsbyggnad och projekt inom elkraft och transmission. I kraft av sin storlek och bredd har man ramavtal med SVK inom alla områden gällande uppförande av kraftledningar och stationer.
– Det som utmärker nätutvecklingsplanen är den enorma storleken. Det rör sig om hundratals elkraftsprojekt av olika storlek och omfattning som innehåller allt från dialog med markägare, framtagning av miljökonsekvensbeskrivningar och geoteknik till projektering och besiktningar för kraftledningar och stationer, säger Stefan Jansson, enhetschef på Ramböll.

Han menar att den här typen av projekt passar just Ramböll som har en brett tjänsteutbud inom infrastrukturprojekt och en långsiktig hållning inom teknikutveckling.
– Projekten sträcker sig över lång tid och kräver kontinuitet hos utföraren. Byggnation av en ny kraftledningssträckning eller station kan ha en total ledtid på över ett decennium med projektering, byggnation, juridik och alla tillstånd som krävs. När det gäller just transmission och distribution har vi specialister som arbetar med optimering av kraftledningsstråk och stolpplacering samt experter inom stålkonstruktioner för framtagning av stolpar, för att nämna några specialistområden, säger Stefan Jansson.

Även teknikkonsulten ÅF med 7500 medarbetare har under åren utfört en stor mängd projekt för SVK. Exempel på utförda och pågående uppdrag är utredningar, teknikstöd, projektering, projektledning, byggledning, kontroll/besiktning med mera. Projekten omfattar kraftledningar i luft, kraftkablar i mark och tunnlar, stationer och kontrollutrustning. ÅF genomförde dessutom vid årsskiftet 2015-2016 ett förvärv av Alteco AB, vilka under flera år jobbat tätt med SVK.
– ÅF har utfört en stor mängd uppdrag för Svenska kraftnät sedan samarbetet inleddes 2006 säger Linda Pålsson på ÅF, affärsområdeschef Energy Projects och KAM för Svenska Kraftnät.

Och hon fortsätter
– Våra projekt omfattar kraftledningar i luft, kraftkablar i mark och tunnlar, stationer och kontrollutrustning och vi har lång erfarenhet av transmissions- och distributionsprojekt både på landsbygden och i stadsmiljöer.

SVK tecknade vid årsskiftet ett nytt ramavtal med ÅF, där teknikkonsulten valts till leverantör inom alla fyra upphandlade kategoripaket.
– Avtalet innebär att vi stärker vår position ytterligare som strategisk leverantör till Svenska kraftnät och ett kvitto på vår förmåga att hjälpa SVK att skapa en säker, klimatvänlig och kostnadseffektiv elförsörjning i Sverige.

Text av Anders Edström Frejman