Kravet på regler för direktupphandlingar, och hur de ska dokumentaras, har fått effekter. Nio av tio myndigheter har infört interna styrdokument (riktlinjer) för direktupphandlingar. Lika många uppger också att de har rutiner för att dokumentera direktupphandlingar. Det konstaterar Konkurrensverket i sin rapport ”Direktupphandlingar – en kartläggning av riktlinjer och rutiner”.
Gränsen för när en upphandlande myndighet får direktupphandla utan att annonsera höjdes 2014 och är i dag på 534 890 kronor. Samtidigt infördes krav på att upphandlande myndigheter ska anta egna riktlinjer för direktupphandlingar, samt dokumentera alla direktupphandlingar över 100 000 kronor.
Konkurrensverket har undersökt vilka riktlinjer och rutiner som kommuner, landsting och statliga myndigheter har för direktupphandlingar. Resultat visar att flertalet i dag har regler.
– Generellt har kommunerna i högre grad än statliga myndigheter infört rutiner både för dokumentation och för konkurrensutsättning. Små statliga myndigheter är de som i minst utsträckning har egna riktlinjer, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Fortfarande finns det dock brister. Till exempel så är det allt för få som samlar in dokumentationerna centralt i myndigheten, och alla uppgifter som borde dokumenteras finns inte med. Det är även oroande att en del myndigheter inte har system så att de kan få fram uppgifter om genomförda direktupphandlingar.
– En positiv slutsats från kartläggningen är att många myndigheter har en tydlig ambition att utsätta inköpen för konkurrens även vid direktupphandlingar, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Myrna Whitaker 
Anna Broberg 
Emilia Granberg 
Christopher Blanck 
Dan Görgü 
