Minskat förtroende för offentliga upphandligar inom byggsektorn

Fyra av tio svenska bygg- och anläggningsföretag anser att systemet för offentliga upphandlingar fungerar dåligt och att prisfaktorn fått för stor betydelse, vilket leder till bristande kvalitet och sämre konkurrens.

Risk för korruption och andra oegentligheter är fortsatt hög men få vidtar åtgärder för att minska riskerna. Så många som 90 procent känner inte till eller har begränsad kännedom om den svenska mutlagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 2012.

Det visar årets Entreprenadbarometer, där 100 ekonomichefer i byggsektorn intervjuats om branschens utmaningar, som presenteras i dag.

Förtroendet för offentliga upphandlingar minskar och ytterst få av de tillfrågade företagen anser att det svenska systemet fungerar mycket bra. Hela 45 procent anser att byråkratin i anbudsförfarandet måste minska och 50 procent efterfrågar tydligare anbudsunderlag.

– Processen upplevs som komplicerad och kostsam och i vissa fall avstår aktörer från att delta och lämna anbud, vilket de offentliga beställarna borde ta på stort allvar, säger Marie Liebich, ansvarig för Entreprenadbranschen inom PwC.

Kartellbildning, informationsläckage, mutor, svågerpolitik, tveksamma förmåner och uppgjorda kontrakt lyfts fram i undersökningen som aktuella risker. Många byggföretag har dessutom verksamheter i högriskländer där korruptionen är utbredd. Trots att 58 procent uppger att de har etiska policys och riktlinjer gör 73 procent ingen kartläggning av risker för korruption och oegentligheter i branschen. Endast 25 procent uppger att de utbildar medarbetare i den här typen av frågor.

– Vi ser att kompetensen kring de etiska aspekterna är väldigt låg och ska man komma runt problematiken måste den trenden vända. Är man illa förberedd blir hanteringen av riskerna ineffektiv och antar onödiga proportioner vilket kan få förödande konsekvenser för bolaget, kommenterar Marie Liebich och fortsätter;

– Företagen upplever uppenbart att riskerna ökar samtidigt som de varken sätter sig in i vilket stöd lagstiftningen ger eller rustar sin organisation för att möta den utveckligen. Ett exempel är den låga kännedomen om den nya mutlagstiftningen som bland annat är tänkt att skydda företagen när det gäller korruption vid offentliga upphandlingar.

Trots att 50 procent använder sig av utländska underentreprenörer har förtroendet för hur dessa bolag sköter anställningsvillkor och skatter minskat sedan 2011. Över 40 procent av bolagen har idag lågt förtroende för utländska entreprenörers skatt- och avgiftshantering vilket kan jämföras med dryga 20 procent 2011. Drygt 60 procent menar att arbets- och anställningsvillkoren inte är desamma i de utländska bemanningsföretagen som för de egna anställda vid byggprojekt i Sverige.

– För den svenska huvudentreprenören kan det innebära stora varumärkesrisker att inte genomlysa sina underleverantörer och bemanningsföretag och få bättre kontroll över hur de följer lagar och regler i Sverige och i hemlandet, avslutar Marie Liebich.