DEBATT: Nära Nollenergibyggnader - en utopi?

Marcus Rosenholm

0

DEBATTARTIKEL AV ANDREAS GRANBÄCK FRÅN DET SENASTE NUMRET AV PASSIVHUSAKTUELLT: Under Nordbygg, Skandinaviens största byggmässa, arrangerade Svensk Byggtjänst en paneldebatt om upprustningen av miljonprogrammet. Ett enormt område som skulle behandlas på en timma, vilket naturligtvis är en omöjlig uppgift.

Det var på detta seminarium som branschen fick en första indikation från Ulf Perbo, statssekreterare hos bostadsminister Stefan Attefall, vad propositionen om nära-nollenergibyggnader skulle handla om. Ulf Perbo sade nämligen, citat ”Branschen kräver kostnadsfördyrande åtgärder och varför det är så kul att göra detta är mig en gåta.”

Kort därefter kom beskedet att det inte skulle bli någon proposition till riksdagen utan istället en skrivelse. *)

Det påpekas på flera ställen i skrivelsen att skärpningar och revideringar av energikraven kommer att genomföras innan 2020 och att den kontrollstation som genomförs 2015 kommer att vara vägledande. I skrivelsen så kan det faktiskt skönjas en del positiva tongångar, frågan är dock om det inte är för sent. Bland annat står det i skrivelsen att utvärderingar av nära-nollenergibyggnader ska ske till kontrollstationen 2015. Om man ska genomföra demonstrationsobjekt som ska utvärderas så borde dessa byggnader redan ha uppförts. Detta eftersom utvärderingen kan genomföras först 24 månader efter färdigställande. Det innebär konkret att Sverige nu förlorar ett antal år och hur man får denna matematik att gå ihop är för mig en gåta. Jag är också besviken över att vi i denna skrivelse inte fick nivåer för energianvändningen för 2018/2020 vilket skulle gett marknaden en chans att ställa om produktionen i god tid något som jag tror behövs för att skapa en långsiktig bostadspolitik.

Om regeringen hade menat allvar med att följa EU:s energidirektiv så hade det varit enkelt. Det finns redan en passivhusdefinition med kravnivåer som är gångbar i Sverige. Nu ska man istället bygga demonstrationsobjekt som inte kommer hinna utvärderas. Passivhus är byggda i Sverige sedan 2001, i Tyskland byggdes det första 1991 och i dag har passivhusen börjat växa upp som svampar ur jorden över hela världen. Att en befintlig passivhusdefinition på ett mycket lätt sätt skulle kunna vara implementerbar i en svensk BBR är således helt klart.

Vad den svenska branschen skulle behöva är klara direktiv från svensk bostadspolitik i vilken riktning man tänker gå och vilken tidsaspekt som avses. Som man har betett sig de senaste åren så blir tyvärr kontentan att Sverige hamnar på efterkälken och där är vi nu. Tyskland är långt fram och i Danmark, som också redan gått om oss, har politikerna visioner om ett energisnålt samhälle medan vi här i Sverige står och stampar.

Så vad kommer då att hända i framtiden? Min förhoppning är att regeringen väljer att klart och tydligt tala om för Boverket vilka krav som gäller så att Boverket kommer in i matchen och visar vägen. Vi inom branschen kan hjälpa till att staka ut riktningen. Det finns energisnåla visningsobjekt runt om i Sverige redan idag, nu saknas bara intresset från myndigheterna.

Boverket och våra folkvalda politiker ska dock inte själva behöva stå i skamvrån kring den soppa som byggsverige hamnat i denna vår. Byggbranschen skrek sig hesa i samband med den remiss som skickades ut om  nära-nollenergibyggnader. De ville minsann ha skärpta krav. Hur kommer det sig då att de inte ens klarar av att uppfylla dagens energikrav? Där behövs en skärpning och detta tror jag enbart kan uppfyllas genom utbildningsinsatser i de egna leden. Fortfarande träffar jag  hantverkare som inte förstår vikten av täthet, som felaktigt tror att hus ska andas genom väggarna och att välisolerade hus är  det samma som mögelhus. Tänk att vissa inte har lärt sig någonting på 40 år!

Jag hoppas för Sveriges skull att det 2015 kommer kravnivåer som är så pass långsiktiga att byggbranschen slipper jobba i ovisshet och att regeringen visar att de på allvar vill skapa ett framtida Sverige som är energisnålt och hållbart. Vi kan inte längre stoppa huvudet i sanden och leva på att vi har miljövänlig vattenkraft samtidigt som elkablarna passerar fram och tillbaks över Sveriges gränser.

Så vad blir då en blivande nära-nollenergibyggnad? Min förhoppning är att det blir ett passivhus även om jag i realiteten tror att det kommer att vara ett alldeles för stort hopp för den svenska bygg- och husnäringen. Istället tror jag att vi kommer att hamna någonstans runt 40-50 kWh per kvadratmeter och år. Om denna gissning blir realitet skulle det innebära att passivhus fortfarande kommer att vara det överlägset bästa sättet att bygga på. Att bo i ett energisnålt passivhus är på intet sätt annorlunda jämfört med att bo i ett svenskt BBR hus – förutom då möjligtvis att det ger ett bättre inomhusklimat och en lägre elräkning.  

(FOTNOT )*) En skrivelse är ett meddelande från regeringen till riksdagen om hur man ser på en viss fråga eller hur man har arbetat eller planerar att arbeta med ett visst politikområde.