Första passivhusförskolan i Alingsås

Marcus Rosenholm

0

Passivhusteknik blir allt mer aktuellt. För småhus – men nu även för annat. Det går till exempel att bygga skolhus som passivhus. Stadsskogens förskola i Alingsås är ett exempel på det.

Alingsås är en kommun som är något av en hotspot vad gäller grönt tänkande och passivhus. Mycket av svenskt tänk i dessa sammanhang har sina källor här. Till exempel deltar Alingsås i projektet Renewable Energy and Building Exhibitions in Cities of the Enlarged Europe (REBECEE). Alingsås är en av fyra europeiska städer som ingår i ett projekt som syftar till att öka användandet av förnyelsebar energi och energieffektivitet när man bygger bostäder.

Projektet koordineras från Hamburg och även Kiel, Tallinn och Ljubljana igår. Rebecee ska sprida kunskap om ett miljömässigt hållbart byggande och förnyelsebara energikällor. Stadsskogens förskola är ett mycket visningsobjekt inom Rebecee.

Stadsskogens förskola, med lokalyta på 937 m² och avsedd för cirka hundra barn på fem avdelningar, projekterades 2006 och byggdes i ett område strax söder om Alingsås centrum och var klar för inflyttning i juni 2008. Den har alltså funnits ett tag redan, men är väl värd att notera även idag. Förskolan är Sveriges första att bli byggd med passivhusteknik och det sägs att den till och med är hela Europas första. Det är Fabs AB som beställde förskolan. Fabs AB är ett bolag som i sin tur ägs av AB Alingsås Rådhus som är helägt av Alingsås kommun. Fabs AB ska enligt sin hemsida utgöra ett aktivt instrument för näringslivsutveckling och lokalförsörjning för den kommunala verksamheten i Alingsås. Bolagets verksamhet ska aktivt medverka till att kommunens vision kan förverkligas. Företaget ska genom att bygga, förvärva, äga, förvalta och sälja fastigheter. Generalentreprenör har Peab AB varit och byggnaden har ritats av Glantz Arkitektstudio AB, som har kontor både i Göteborg och i Alingsås.

Noterbart är att även Lunds tekniska högskola och passivhussakkunnige Hans Eek varit till assistans i projekteringen. Hans Eek tillhör kategorin som kan räknas som pionjärer inom passivhusteknik i landet och mannen bakom passivradhusen i Lindås strax söder om Göteborg som producerades 2001 och som räknas som de första passivhusen i Sverige. Hans Eek är idag knuten som passivhusexpert till Passivhuscentrum Västra Götaland som har sitt säte just i Alingsås och är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Alingsås kommun. Hans har också lyckats få ordet ”passivhus” registrerat som så kallat Nationellt Varumärke hos PRV i december 2005. Synnerligen vältajmat då begreppet i mars 2007, endast femton månader senare, kom in som uppslagsord i Nationalencyklopedin och därigenom omöjliggjorde registrering av detta ord. Kombinationer av ordet och andra ord har andra senare försökt registrera utan framgång på grund av att det nu är ett beskrivande ord och därför inte kan registreras som varumärke.

Maria Hallberg är ansvarig arkitekt för projektet från Glantz Arkitektstudios sida.

-Vad var det viktigaste ur arkitektsynvinkel i projektet?
-Det viktigaste ur arkitektsynvinkel för oss var att pröva hur det fungerar att planera och bygga uthålligt jämfört med konventionell planering, inklusive ekonomiska aspekter förstås. Dessutom att studera hur passivhustekniken påverkade den rent fysiska arkitektoniska utformningen med till exempel djupa fönstersmygar, inga radiatorer samt påverkan på luftkvalitet, akustik, ljus med mera, berättar Maria.

-Hur gick samarbetet med Hans Eek på Passivhuscentrum till rent praktiskt?
-Hans Eek deltog som sakkunnig i mötena under projekteringen samt visade projektgruppen referensprojekt, han granskade och kommenterade ritningar – bland annat fönsterareor och väderstreck, grundläggning och annat. Han höll senare utbildning på byggplatsen i tätning av genomföringar med mera.

-Varför blev det Glantz som fick rita projektet?

-Vi var inkopplade redan i tidigt programskede innan beslutet att bygga i passivhusteknik hade fattats. Vi hade dessutom redan tidigare arbetat med ett flertal skolor och förskolor i Alingsås kommun.

Eftersom energitillförsel i bostäder och lokaler svarar för en dryg tredjedel av Sveriges totala energianvändning har Sverige högt satta mål för byggnader, där den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska. Minskningen bör vara tjugo procent till år 2020 och femtio procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Det är alltså verkligen akut påkallat med grönt tänkande idag för att kunna leva upp till de målsättningarna för svenskt byggande.

Stadsskogens förskola är helt i linje med det tänkande och med andra ord försedd med gröna förtecken – och det inte bara för det gröna taket. Taket på förskolan är täckt av sedum som fångar upp regnvattnet vilket minskar trycket på dagvattenledningarna. Det har också en isolerande effekt och bidrar dessutom till ett bättre klimat. Förskolan har även annars en tydlig miljöprofil. Uppvärmningen sker alltså utan att något traditionellt värmesystem installeras. Lokalerna värms upp genom att man tillvaratar värmen från barn och vuxna personer, elektriska apparater och den genom fönstren instrålande solvärmen. Ytterligare värme tillförs via mekanisk ventilation med effektiv värmeåtervinning.

För att detta ska fungera är det förstås av stor vikt att huset är välisolerat. Isoleringstjocklek i ytterväggarna ligger på fyrtio centimeter med ett U-värde på 0,10. Takisoleringen är lite tjockare med sina  femtio centimeter och ett U-värde på 0,09. Golvet sedan har  trettio centimeter isolering och U-värdet 0,117.

Fönsterutformningen är väsentlig förstås. Fönstren är fyllda med kryptongas och har U-värde 0,85. Detta ger ett genomsnittligt U-värde inklusive fönstren på 0,170. Genomsnittet om man inte räknar fönstren blir 0,111. Ventilationen är olika på dagen och natten. Dagtid sker luftombytet med 1,73 liter per sekund och kvadratmeter, medan under nätter och helger endast med 0,35 liter per sekund och kvadratmeter.

En positiv bieffekt av ventilationen finns också – både personal och barn drabbas av färre förkylningar och infektioner enligt vad man kan se efter bara några års användning. Också barn med astma och allergier mår uppenbarligen bra i huset, vilket är ett klart plus.

Personalen är förstås också viktigt i ett miljöprojekt. Miljömedvetna var de redan –  och fick under projekteringen få vara med och påverka hur förskolan skulle se ut och fungera utifrån de verksamhetstankar de hade.

Skolans gröna insats har inte gått helt obemärkt förbi heller. 2010 gick barn-och ungdomsnämndens natur- och miljöpris till Stadsskogens förskola med motiveringen: “Stadsskogens förskola har tagit ett helhetsgrepp på hållbar utveckling och visar upp ett miljöarbete som är väl integrerat i de dagliga rutinerna. Barnen involveras och inspireras att ta eget ansvar.”

Byggandet av Stadsskogens förskola är en del av Alingsås utveckling. Alingsås befinner sig i kraftigt expansion både när det gäller inflyttning och företagande. Kommunen vill aktivt stimulera näringslivet så att balansen mellan företagande och boende bibehålls. Alingsås vill inte vara en sovstad till angränsande städer. Kommunen har därför fokuserat på företagens behov, men också utbyggnadsplaner när det gäller bostäder och förskolor.

På Fabs hemsida står följande om projektet: ”Förskolan Stadsskogen var redan planlagd och skissad när Alingsås kommun beslutade sig för en offensiv satsning på energieffektivt byggande. Vi gjorde då en dramatisk tvärnit för att undersöka möjligheterna till att bygga Sveriges och troligtvis Europas första förskola i passivhusteknik. Resultatet tycker vi blev överväldigande. Att miljöbyggande och

skönhet går så bra hand i hand var en överraskning för många.”

Det är förstås inte bara skönhet och energieffektivitet som utgör en god pedagogisk livsmiljö. Byggnaden ska ju också bidra både till de pedagogiska ambitionerna och skapa en trivsam och användbar miljö för både barn och pedagoger. Om Stadsskogens förskola stod det att läsa lite om det i relation till när förskolan öppnade sina dörrar för intresserade besökare i samband med Passivhusdagarna i november 2011 som arrangerades av Västra Götalandsregionen och Passivhuscentrum Västra Götaland. I Sverige genomfördes  Passivhusdagarna 2011 för tredje gången.

I Passivhusdagarnas beskrivning finns det spår av hur livet på förskolan är. ”Hanna 5 år, vet om att hennes förskola är speciell. Hon har upptäckt att det inte finns några element i rummen.
-Vi springer omkring så att det blir varmt, säger Hanna som går på avdelningen Lejonkulan på Stadsskogens Förskola.

De låga och djupa fönsternischerna används flitigt av barnen. Där vinkar de hej då till sina föräldrar, kryper upp med en bok eller bygger kojor.”

Enligt gängse schablon skapar ett barn värme i nivå av en sextiowatts glödlampa ungefär. Vet inte om det är ett sittande barn eller ett omkringspringande barn förstås man brukar mena med den jämförelsen. En vuxen brukar motsvara hundra watt och springer nog ganska sällan. Så hundra barn och ett antal pedagoger och kökspersonal avger ju en del naturligtvis om man lägger ihop det. Ingen anledning att elda för kråkorna  då vi bygger hus idag med medvetna val. Passivhustekniken är klart en av de naturliga vägar vi kan slå in på för att finna grönare lösningar för Sverige. Och inte bara för villor och småhus. Stadsskogen har visat oss att det inte är åt skogen för skolor heller.