Balkonger allt vanligare i äldre fastigheter

Under de senaste tio åren har trenden varit stark. Många önskar balkong och det är ovanligt att nyuppförda flerbostadshus byggs utan sina uterum. Även många äldre lägenheter som tidigare aldrig haft balkonger förses med sådana. Det är inte konstigt när de kan tillföra en sådan livskvalitet.

Äldre stenstadshus byggdes ofta inte med balkonger till varje lägenhet. Istället förekom det vädringsbalkonger i anslutning till byggnadernas trapphus och även piskaltaner infällda i takfallen, exempelvis i hus från 1940- och 50-talen. Balkongerna blev vanligare i lägenhetsbyggen över tid och även allmännyttiga bostadsbolag uppförde balkonger för sina hyresgäster.

Det kvarstår dock flerbostadshus där det kan byggas helt nya balkonger eller där existerande behöver bytas ut. När en balkong byggs till på ett befintligt hus är det viktigt att byggnaden är lämpad för tillbyggnationen. Det måste finnas konstruktionsmässiga förutsättningar som tillräcklig väggtjocklek och tillräcklig fasadyta.

Anlägga nytt

När balkonger byggs till för första gången på ett hus behövs det fönsteröppningarna som är lämpliga att bygga om till fönsterdörrar. De måste ha ett adekvat karmyttermått om det ska räcka med att ta bort fönsterbröstningen. Att utvidga öppningarna medför större konsekvenser. Vissa fönstertyper är arkitektoniskt sett svåra att göra ingrepp i, exempelvis funkisarkitekturens treluftsfönster.

Bygglov krävs för balkongbyggen och söks hos byggnadsnämnder eller motsvarande. Platser som trånga innerhörn, invid trapphus samt på brandgavlar bör balkonger undvikas, vilket som är ett vanligt skäl till att inte alla lägenheter kan få balkong. Nya balkonger får heller inte placeras så att de orsakar besvärande insyn.

De som bor på den nedersta våningen kan inte alltid dra nytta av ett balkongbygge, och privata uteplatser på gården kan inte alltid tillföras som ersättning. Den enda effekten av balkongbygget blir ett mindre ljusinsläpp för dessa lägenheter, då balkongen på våningen ovanför skymmer dagsljus.

Att tänka på

Där konstruktionsmässiga förutsättningarna finns för ett nybygge av balkonger i en äldre byggnad kan även andra faktorer övervägas. Det kan vara intresset hos de boende, finansiering av arbetet och aspekter om husets karaktärsdrag.

Nya balkonger kan för bygglovsprocessens del behöva anpassas att ta hänsyn till husets arkitektur. Det kan därför vara bra att anlita en arkitekt för att arbeta fram en balkongplacering som tar hänsyn till arkitekturen. Nya balkongplattor bör normalt inte ansluta till karaktärsskapande byggnadsdelar som trapphus och burspråk eller bryta taklisten samt andra dekorativa element.

Oftast bör balkonger fästas i raka vertikala rader på fasaderna. Där det redan finns balkonger på byggnaden bör placering och utformning av nya balkonger vanligen ansluta till befintliga. Balkongbyggen påverkar även lägenheter invändigt och man bör inte frånse att radiatorer eventuellt måste flyttas när fönster ersätts av balkongdörrar.

Monteringen

Vanligt förekommande konstruktioner och material vid balkonguppföranden är prefabricerade balkongplattor av betong samt lättklinkerbetong på L- eller I-profiler av stål. De gjuts fast med betong i väggen. Stålramsbalkonger med undersida av aluminiumplåt är inte heller ovanligt, ofta är de lackerade i fasadens kulör.

Det finns många modeller av balkongkonstruktioner på marknaden. Exempelvis kan balkonglattor hängas upp med vinkelbeslag i underkant samt med dragstag av stål som fästs i väggen. I andra fall bärs balkongplattan av en ställning med fyra stål- eller betongpelare från marken till de översta balkongerna. Man kan även montera stålskenor på fasaden och hänga balkongplattorna på dem.

Nya balkonger på gamla hus utformas ofta som det var vanligt vid husets byggnadstid. Ur kulturhistorisk synpunkt kan det vara komplicerat att bygga balkonger på hus som aldrig haft några, samt att tillföra nya på byggnader där de redan finns. Att bygga balkonger kan påverka en byggnads arkitektur, kulturhistoriska värden och den berörda stadsbilden.