Norge: Stopp i byggandet leder till räntesänkning

Stoppet i bostadsbyggandet leder till en större nedgång inom bygg- och anläggningsbranschen nästa år och därmed till ytterligare avkylning av den norska ekonomin. Tillväxten på fastlandet har varit lägre än normalt under 2023. Samtidigt har det varit en relativt hög arbetsmarknadstryck, men även detta har minskat något jämfört med förra året.

Statistiska centralbyrån i Norge (SSB) förutser att tillväxten av BNP i Fastlandsnorge i år och nästa år kommer att vara något under den uppskattade trendtillväxten på cirka 1,6 procent.

– Vi förväntar oss att bostadsinvesteringarna kommer att minska med mer än 30 procent totalt i år och nästa år. Detta bidrar till en ytterligare nedgång i den norska ekonomin framöver, säger Thomas von Brasch, forskningsledare vid SSB.

Bostadsinvesteringarna har minskat med nästan 20 procent under de första tre kvartalen i år. En sådan stor och snabb nedgång har inte tidigare registrerats i den nationella ekonomin, som går tillbaka till 1978. Bostadsinvesteringarna utgör ungefär 20 procent av alla investeringar på fastlandet.

– Allmän osäkerhet om den ekonomiska situationen, lägre försäljning av begagnade bostäder, högre räntor och ökade byggkostnader är alla faktorer som driver nedgången i bostadsbyggandet, säger Thomas von Brasch.
På mindre än två år har styrräntan höjts från 0 till 4,25 procent. Norges Bank höjer räntan huvudsakligen för att stabilisera inflationen runt 2 procent och för att säkerställa finansiell stabilitet. Centralbanken tar också hänsyn till att en högre ränta påverkar aktiviteten i den norska ekonomin.

– Stoppet i bostadsbyggandet och svaga tillväxtutsikter, kombinerat med sjunkande räntor och inflation hos våra handelspartners, gör att toppen för räntan troligen har nåtts. Vi förväntar oss att styrräntan kommer att ligga på dagens nivå fram till mitten av 2024, innan den gradvis sänks, säger Thomas von Brasch.

2025 kommer penningmarknadsräntan att ha sjunkit till 3,5 procent från dagens nivå på 4,7 procent. Det är framför allt en ny försvagning av kronan som bidrar till att prognosen för prisökningen, mätt genom konsumtionsprisindex (KPI), har justerats upp betydligt för 2024. Lönetillväxten och kraftpriserna för näringslivet är också högre denna gång än tidigare uppskattat.

– Norge är en liten och öppen ekonomi, och valutakursen spelar en viktig roll. Försvagningen av kronan hittills i år innebär att det kommer att ta längre tid än hos många av våra handelspartners innan inflationen sjunker till mer normala nivåer här hemma, säger Thomas von Brasch.

Förändringar i kronkursen kommer främst att påverka import- och exportpriser mätta i norska kronor, vilket i sin tur kommer att påverka den inhemska prisutvecklingen. SSB har analyserat effekterna av kronförsvagningen på pris- och lönetillväxten. Genom högre importpriser leder en svagare kronkurs till att konsumtionspriserna ökar. Samtidigt påverkar högre exportpriser lönsamheten inom frontfaget. Detta överförs gradvis till högre löner, vilket håller inflationen uppe.

Utan ytterligare försvagning av kronan och med relativt snabbt sjunkande internationell prisökning kommer inflationen så småningom att sjunka. Årsväxten i KPI förväntas sjunka från 5,8 procent förra året till 5,6 procent i år och därefter till cirka 4,5 procent år 2024. Inflationen sjunker markant under 2024, och år 2025 närmar den sig Norges Banks inflationsmål på 2 procent.

Arbetslösheten, mätt genom arbetskraftsundersökningen, var 3,2 procent förra året. Trycket på arbetsmarknaden har minskat och arbetslösheten har legat runt 3,6 procent hittills i år.

– Vi förväntar oss ökad arbetslöshet framöver. Stoppet i bostadsbyggandet gör att fler blir arbetslösa inom bygg- och anläggningssektorn. Dessutom förväntas arbetslösheten öka när fler ukrainare börjar delta på arbetsmarknaden, säger Thomas von Brasch.

Enligt SSB:s prognoser kommer arbetslösheten att stiga till drygt 4 procent år 2025.

Vad händer med den norska ekonomin om Oljefonden minskar med 30 procent?

I början av december 2023 var Oljefonden värderad till cirka 16 000 miljarder norska kronor. Detta motsvarar mer än fyra gånger värdet av skapandet på fastlandet under ett år. Nästa år kommer mer än 1 av 5 norska kronor i statsbudgeten att finansieras av Oljefonden.

Oljan allt viktigare

Eftersom en stor och allt större del av finansieringen av statsbudgeten kommer från Oljefonden har finanspolitiken och den norska ekonomin blivit mer sårbar för minskningen av fondens värde. SSB har analyserat hur en ihållande minskning av Oljefonden med 30 procent påverkar resten av den norska ekonomin genom minskad offentlig efterfrågan.

– En minskning av Oljefondens internationella värde gör Norge fattigare. Även om beräkningarna är osäkra kommer en stor och långvarig minskning av Oljefonden med stor sannolikhet att skapa en utmanande situation med både högre arbetslöshet och högre inflation, säger Thomas von Brasch.

Nedgångskonjunktur bland handelspartner

Norges handelspartners befinner sig i en nedgångskonjunktur. Högre räntor, inflation och stor osäkerhet som följd av kriget i Ukraina och Mellanöstern kommer att prägla den ekonomiska aktiviteten och de finansiella marknaderna.

– Vi förväntar oss fortfarande en svag internationell ekonomisk utveckling det kommande året. Stora delar av Europa befinner sig i en nedgångskonjunktur på grund av hård konkurrens från den kinesiska marknaden, hög inflation och höjda räntor, samt det pågående kriget i Ukraina, säger SSB-forskaren Roger Hammersland.

Prognoserna innebär att BNP-tillväxten bland Norges handelspartners förväntas vara cirka 0,5 procent nästa år för att sedan gradvis öka till cirka 2 procent år 2025. Inflationen i euroområdet förväntas ligga på cirka 2,5 procent till nästa år för att sedan minska till 2 procent år 2025.