Det krävs långsiktighet och pålitlighet för att lyckas

Svensk-Polska Handelskammaren grundades 1929 i Stockholm och är en av de äldsta bilaterala handelskamrarna i Sverige. Adam Rogowski är co-CEO och berättar om deras arbete. ”Vår roll är att skapa kontakter, sprida kunskap och skapa förutsättningar för affärer”.

– Det gör vi genom seminarier, introduktioner mellan företag och marknadsföring av våra medlemmar. Vi samarbetar också med andra organisationer, bland annat Business Sweden, PAIH – den polska investerings- och handelsmyndigheten och ländernas ambassader.

Svensk-Polska Handelskammaren har i dag omkring 400 medlemmar, både svenska företag som är verksamma i Polen och polska företag som etablerar sig i Norden.

Utvecklat samarbete inom byggbranschen

– Inom byggbranschen ser vi att relationen mognar. Tidigare handlade det framför allt om arbetskraft. I dag handlar det i högre grad om kompletta leveranser av prefabricerade element, stålkonstruktioner, fönster, installationer och hela entreprenader. Vad vi märker är att polska företag går från att vara underleverantörer av timmar till att bli leverantörer av kapacitet och kompetens, säger han och tillägger:

– Ett tydligt exempel är vår medlem Pekabex, en av Polens ledande tillverkare av prefabricerade betongkonstruktioner, som via sitt svenska dotterbolag Betbygg Sverige verkar som generalentreprenör på den svenska marknaden.

Fördjupat samarbete efter Sveriges Nato-inträde

Han menar att Sveriges inträde i Nato skapat en gemensam strategisk agenda.

– Sverige och Polen ser i dag Östersjöregionen på samma sätt, som ett område där säkerhet, energi och infrastruktur hänger ihop. Det märks i efterfrågan på försvarsrelaterad infrastruktur, militär mobilitet med hamnar, vägar och järnväg, samt skydd av kritisk infrastruktur. Byggbranschen har en nyckelroll i detta, säger Adam Rogowski.

Behovet är så stort att det öppnar för fler aktörer och han säger att här kan polska företag med kapacitet inom bygg, stål och prefab bidra. Polens försvarsindustri växer snabbt, och landets försvarsutgifter når 4,8 procent av BNP 2026, den högsta andelen i Nato.

– Hos oss syns utvecklingen tydligt. Vi har startat ett eget spår för försvars- och säkerhetsrelaterade projekt, eftersom både nya och etablerade medlemmar har efterfrågat det.

Natomedlemskapet har också sänkt tröskeln för förtroende. Med en gemensam allians blir det enklare att diskutera leveranser inom känsliga områden.

– Det kanske tydligaste beviset på hur samarbetet har fördjupats är Orka-kontraktet. I juni 2026 tecknade Polen avtal med Saab om tre ubåtar av typen A26, till ett värde av omkring 47 miljarder kronor. Samtidigt lanserade de två regeringarna en gemensam Östersjöpakt för samarbete inom säkerhet, försvar och försvarsindustri, säger han.

Fördelaktigt att anlita polska företag för den svenska byggbranschen

Han berättar att Polen har en av Europas största och mest erfarna byggsektorer. Den har vuxit fram under tre decennier av omfattande infrastrukturinvesteringar, bland annat med stöd av EU-medel. Det har gett polska företag både kapacitet och vana vid stora, komplexa projekt, och en bred bas av välutbildade ingenjörer och yrkesarbetare.

– En särskild styrka är det industrialiserade byggandet. Polen är en av Europas ledande producenter av fönster och dörrar och en stark aktör inom prefab, modulbyggande och stålkonstruktioner. Det passar svenska beställare som vill korta byggtiden på plats och få en jämnare kvalitet, säger han och fortsätter:

– Kostnadsnivån är fortfarande konkurrenskraftig, men i dag handlar det lika mycket om leveransförmåga, flexibilitet och snabbhet som om pris. Till det kommer den geografiska närheten: korta transporter över Östersjön och samma tidszon gör samarbetet smidigt i det dagliga arbetet.

Positiva synergieffekter

Adam Rogowski listar positiva synergieffekter. Den svenska sidan bidrar ofta med beställarkompetens, processer, hållbarhetskrav och digitala arbetssätt. Den polska sidan bidrar med produktionskapacitet, snabbhet och ingenjörsresurser.

– När det fungerar som bäst lär sig båda parter något. Polska företag som har levererat i Sverige höjer ofta sin standard i hela verksamheten, inte minst kring arbetsmiljö och hållbarhet. Svenska företag får tillgång till en leverantörsbas som gör det möjligt att ta sig an projekt de annars inte hade haft kapacitet för.

Hur ser viljan ut från polsk sida att ta sig an projekt i Sverige?

– Intresset är stort. Sverige uppfattas som en stabil och transparent marknad med seriösa beställare och god betalningsmoral, och många polska företag ser landet som en naturlig väg in till hela Norden. Samtidigt finns en realism. Företagen har lärt sig att den svenska marknaden ställer höga krav på regelefterlevnad, dokumentation och kollektivavtal och att förtroende tar tid att bygga, säger Adam Rogowski och avslutar:

– Polska företag som vill lyckas i Sverige måste ge sig själva tid att bygga de relationer och det förtroende som krävs. På den svenska marknaden väger långsiktighet och pålitlighet tungt, och det är något man bygger projekt för projekt.