Så kan byggtakten öka i lågkonjunktur

När hushållen tvingas bära risken så rasar byggtakten i lågkonjunktur. Nu visar en ny rapport att utvecklingen går att vända vid framtida nedgångar.

Svenskt bostadsbyggande är extremt konjunkturkänsligt och det är hushållen som bär den största ekonomiska risken. Men det går att upprätthålla byggtakten vid framtida lågkonjunktur. Men då måste stat, kommuner och finansiärer ta ett större riskansvar. Det visar en ny rapport från HSB, framtagen av Evidens.

Mellan 2021 och 2023 minskade antalet påbörjade bostäder med nästan 60 procent, från cirka 68 000 till drygt 29 000. Boverket bedömer att drygt 50 000 nya bostäder behöver byggstartas årligen fram till 2033.

– Svenskt bostadsbyggande är ytterst konjunkturkänsligt och volatilt. Ingen kan vara förvånad över att historien upprepar sig. Kommande regeringar behöver visa att de tar svensk bostadsförsörjning på allvar, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

Slutsatsen i rapporten är att dagens system fungerar som en kedja av risköverföringar där hushållen till slut blir den slutliga riskbäraren. Det trots att professionella aktörer som stat, kommuner och finansiärer har bättre förmåga att absorbera och sprida risk över tid.

Presenterar fyra förslag

Därför presenterar man fyra reformförslag. Minskad inträdesrisk för hushåll i ägt boende, nya finansieringsformer som gör byggandet mindre beroende av tidig risköverföring till hushåll, mer selektiva och konjunkturstabiliserande offentliga stöd samt kortare och mer förutsägbara planprocesser.

– Det är inte rimligt att hushållen, som har lägst möjlighet att bära risk, är den aktör som bär den största risken. Bostäder är trots allt en av våra mest grundläggande samhällsfrågor, säger Johan Nyhus.