Stor optimism i grannlandet – byggandet väntas ge jobben

Efter ett par magra år har den finska ekonomin tagit fart och ligger nu på omkring 2 procents tillväxt i årstakt. Samtidigt har sysselsättningen dröjt kvar på en svag nivå. Enligt en gammal tumregel vänder sysselsättningen upp först ungefär ett år efter att ekonomin börjat växa – men flera bedömare menar att den regeln sannolikt inte gäller den här gången.

Skälet handlar om vad som driver uppgången. Martti Pykäri, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Palta, framhåller att tidigare finska konjunkturvändningar oftast kommit från exportindustrin, där sysselsättningen reagerar långsamt på tillväxt. Den nuvarande återhämtningen drivs i stället av inhemsk efterfrågan, tjänstesektorn och byggandet – arbetskraftsintensiva branscher där ökad produktion snabbt kräver nyanställningar.

Byggandet, som legat svagt de senaste åren, visar enligt Pykäri nu tecken på att piggna till. Han menar att tillväxt inom just konsumenttjänster och byggande skapar jobb snabbt. Sysselsättningen kan därför vända betydligt tidigare än tumregelns tolv månader. Efter ett halvår av bred tillväxt ser han det som realistiskt att arbetsmarknaden börjar stärkas tydligt redan under innevarande år. Det gäller särskilt om tillväxten håller i sig under tredje kvartalet.

Konsumenternas förtroende stiger

Även stämningsläget pekar uppåt. Jukka Appelqvist, chefsekonom på Centralhandelskammaren, framhåller att konsumenternas förtroende har stigit till den högsta nivån på över fyra år. Han noterar samtidigt att antalet lediga jobb i juni var något fler än året innan, men att förändringen ännu var marginell. Eftersom Finland i praktiken står stilla i juli riktas blickarna nu mot hösten, då det visar sig om rekryteringarna verkligen tar fart.

Avgörande för jobbutvecklingen blir enligt ekonomerna hur hushållens konsumtion utvecklas. Om finländarna går från ett rekordhögt sparande mot mer normala nivåer skulle konsumtionen kunna öka med upp till 2 procent. Det motsvarar omkring 1 procents tillväxt i BNP, och skulle ge påtagligt mer efterfrågan i handel och tjänster. Samtidigt finns en osäkerhet. Enligt Yle driver Irans krig upp inflation och räntor. Det kan äta upp de löneökningar som hushållen fått under året och i värsta fall dämpa konsumtionen.