Så formas en fasad

Från återbrukat tegel till puts i nya färgskalor – fasadtrenderna skiftar. Men bakom de estetiska valen finns komplexa avvägningar mellan budget, underhåll och byggnadens identitet. Vi har pratat med Karin Hagelberg, arkitekt på Tengbom som berättar mer om utmaningar, trender, hållbarhet och underhåll av fasader.

Fasaden är byggnaders ansikte utåt – det första intrycket som avgör hur vi uppfattar en byggnad. Men vad är egentligen en fasads viktigaste uppgift, och hur jobbar arkitekter med detta i praktiken?

– En fasad ska förmedla något om huset och vad som pågår där inne. Tittar man på ett bostadshus ska det vara tydligt att det är bostäder – och på samma sätt ska ett kontor inte misstas för en industribyggnad. Men framförallt ska fasaden ge byggnaden karaktär och personlighet, säger Karin Hagelberg och fortsätter:

– När man ritar en bank vill man att byggnaden ska signalera det en bank står för. Pålitlighet, trygghet och stabilitet, värden som gärna får återspeglas i arkitekturen. För kontorshus post-pandemin handlar det mer om att skapa något välkomnande och inspirerande, något som får dig att känna ”här vill jag vara, här mår jag bra” redan när du ser byggnaden. Den känslan måste sedan leva vidare innanför fasaden givetvis, men det första intrycket är viktigt.

Balans mellan design och budget

Innan designarbetet kan börja krävs omfattande förarbete tillsammans med kunden, berättar Karin Hagelberg. Förutom att gå igenom alla formella krav som måste uppfyllas, genomförs en gestaltningsprocess där man identifierar kundens värden och vilken identitet byggnaden ska ha.

Hur mycket tid och fokus som läggs på detta varierar mycket beroende på kund och projekt. Sedan ställer kommunerna sina krav genom detaljplaner och övergripande arkitekturpolicyer.

– Ekonomin i projektet har stor påverkan på vad som faktiskt går att genomföra. Invändigt är mycket reglerat, som krav på dagsljus, luft och belysning, så där finns inte så mycket att kompromissa med. Men på fasaden går det ofta att göra större besparingar. Det största misstaget man kan göra som arkitekt är att inte förstå de ekonomiska förutsättningarna och rita något väldigt kostsamt. När det sedan går till upphandling väljs den entreprenör vars pris matchar kundens budget, men det som designats kanske inte ryms inom den ramen. Det innebär att man måste börja skala bort delar av projektet, och då kan man förlora viktiga kvaliteter i form av material och tekniska lösningar i fasaden, säger hon.

Trender i branschen

Att prata om trender i branschen är inte det lättaste. Men några punkter sticker ut. Inte minst i materialvalet som blir mer och mer populärt.

– Träfasader har blivit allt vanligare i takt med att träbyggandet ökat. När man bygger med trästomme vill man ofta låta materialet vara synligt hela vägen ut till fasaden. Man väljer kanske inte puts på en trästomme, även om det tekniskt sett fungerar. Man sätter istället träfasad för att lyfta fram materialet, säger Karin Hagelberg och fortsätter:

– Det går också att jobba med det estetiska uttrycket och låta det synas att det är återbrukat, till exempel genom att förstärka variationen i originalteglet.

Det som uppförs i dag är också en spännande inblick i tiden. Men kanske inte nödvändigtvis i dagens form och uttryck. I stället är det i många gånger en tillbakablick.

– Att prata om trender inom arkitektur är egentligen ganska svårt. Det vi ser byggas idag designades för flera år sedan. Från tidiga skisser och detaljplan kan det ta uppåt sju år innan det resulterar i en färdig byggnad. Men självklart finns tydliga strömningar och uttryck som representerar vår tid. Transformation, det vill säga utveckling av befintliga byggnader kommer vara stort framöver, som en viktig aspekt av att skapa ett hållbart samhälle. Här ger ursprungsbyggnaden en spelplan för arkitekten att förhålla sig till. Det gäller allt från material och kulör till karaktär och uttryck, oavsett om man följer eller skapar kontrast till originalarkitekturen.

Hållbarhet och underhåll

Karin Hagelberg menar att underhåll och livslängd är två viktiga frågor i valet av både fasadmaterial och detaljutformning.

– Det kan vara praktiska aspekter blir avgörande. Hur tvättar man fönstren? Kan man ställa en kran på gatan eller krävs det fasadklättrare? Det senare var vanligt för tio år sedan men är inte lika självklart längre. Det fungerar kanske för fönsterputs, men vid mer omfattande arbeten krävs yrkeskompetens och hög säkerhet, säger hon och fortsätter:

– Utmaningarna blir ännu större när det gäller överglasade innergårdar där det ofta finns fler installationer som sprinkler och liknande, men begränsade möjligheter att få in t ex en skylift. Generellt kan man säga att ju mer komplex lösning en byggnad har, oavsett byggdel, desto viktigare blir frågan om underhåll. Det handlar också om hur materialen i fasaden åldras och vilka val vi gör utifrån det. Trots flera försök har jag faktiskt aldrig fått igenom trä i fasad i ett kommersiellt projekt. Tegel är fortfarande väldigt populärt just för att det kräver minimalt med underhåll.