Experter: Så stoppar du brandspridning i ventilerade fasader

Den första juli 2025 trädde BBR 30 i kraft. Träbyggandet ökar i Sverige, vilket ställer nya krav på hur brandskydd ska utformas. Särskilt i modul- och flervåningshus med trästomme, där brandförloppet kan utvecklas snabbt i dolda konstruktioner.

Inom svensk trä- och modulbyggnadssektor pågår ett gemensamt utvecklingsarbete för att stärka brandskyddet i volymbyggda flerbostadshus med träregelstomme.

BBR tydliggör funktionskrav på ytterväggar: en ventilerad fasad ska begränsa brandspridning inom konstruktionen, inte bidra till snabb brandspridning längs fasadens utsida, upprätthålla brandcellsavskiljning i ytterväggen samt utformas så att nedfallande delar inte utgör fara.

”Måste fungera direkt”

Den stora utmaningen är byggnadens luftspalter. Bakom fasadens beklädnad och även i takfoten finns luftspalter som behövs för fuktsäkerhet och uttorkning. Dessa luftspalter är normalt 20–50 mm. Om luftspalterna inte skyddas med ett brandstopp, en avskiljning som begränsar brandspridning, kan brandgaser och flammor spridas snabbt vertikalt i konstruktionen.

Vid en fullt utvecklad lägenhetsbrand kan flammor slå ut genom fönsteröppningar och utsätta fasaden för kraftig brandpåverkan. Om branden når luftspalten bakom fasaden eller i takfoten kan spridningen gå snabbt vidare i byggnaden.

Därför ställer Boverkets byggregler krav på att ytterväggen ska begränsa brandspridning och upprätthålla brandcellsavskiljning. Hur detta verifieras beror på byggnadens utformning och skyddsbehov, och kan ske med olika verifieringsmetoder.

– Det kritiska är att brandskyddet verkar direkt när branden når konstruktionen. I dolda hålrum, som bakom fasadens beklädnad, kan även korta fördröjningar få stora konsekvenser, säger Peter Ekström, teknisk rådgivare på Flameguard, och fortsätter:

– Den uppdaterade provningsstandarden EN 1366–4:2021 ställer högre krav på hur brandavskiljande lösningar verifieras jämfört med tidigare versioner. Det är ett viktigt steg mot ett mer robust brandskydd i ventilerade konstruktioner. Det har också lett till att vissa av de nyare lösningarna på marknaden är typgodkända i Sverige.

Uppfyller inte alltid kraven

Trots tydligare regelverk kvarstår stora utmaningar, eftersom ansvar för kravställning, verifiering och utförande av brandskydd delas mellan flera aktörer genom hela byggprocessen. I praktiken uppstår ofta missförstånd kring vad som faktiskt är verifierat.

Problemet förvärras av att produkter ibland marknadsförs med otydliga eller förenklade påståenden om brandprestanda. Det kan göra det svårt för projekterande aktörer att bedöma om lösningen är lämplig för den aktuella konstruktionen.

– Branschens största problem är att många produkter som säljs faktiskt inte uppfyller BBR:s krav. Produkter som marknadsförs som EI-ekvivalenta, eller som sägs motsvara EI, är inte samma sak som formellt klassificerade EI 30-lösningar, säger Tobias Chevalier, vd på Flameguard.

– I november 2022 utvecklade vi det första brandskyddet i Sverige som provades och typgodkändes enligt den nya standarden EN 1366–4:2021 för luftspalter i fasad och takfot. Det viktigaste rådet jag kan ge är att alltid föreskriva utifrån funktion och verifierad EI-prestanda, inte utifrån produktnamn. Efterfråga tydlig evidens och typgodkännande, och förlita dig inte enbart på marknadsföring. Brandskydd ska vara robust och evidensbaserat, fortsätter han.

Hur ser ni på framtiden för brandskydd?

– Ett brett branscharbete pågår kring robust brandskydd för modulbyggnader, där branschorganisationer, försäkringsaktörer, brandingenjörer, forskningsaktörer som RISE samt tongivande företag inom industriellt träbyggande, som Derome, Moelven och Lindbäcks, medverkar. Det ser vi som ett mycket positivt och viktigt steg i rätt riktning, säger Tobias Chevalier.

– Vi har visat att det går att förändra en bransch och utveckla mer robusta, framtidssäkra brandskydd redan i dag. För oss handlar det om att brandskydd ska väljas utifrån funktion och verifierad prestanda. Man ska också komma ihåg att Boverkets byggregler anger minimikrav.

Det är utmaningen

Med de nya byggreglerna på plats och ett växande branschengagemang ökar förutsättningarna för högre brandsäkerhet i svenska byggnader. Utmaningen framöver blir att säkerställa att alla aktörer i byggprocessen väljer evidensbaserade lösningar med dokumenterad prestanda och standardiserade tester.

Fakta:

EN 1366–4:2021 är en provningsstandard för linjära fogtätningar. Den används för att verifiera brandmotstånd hos tätningar i linjära spalter, med klassificering enligt EN 13501-2 för den geometri och användning som provats. Denna standard är ett krav för att möjliggöra typgodkännande och klassificering enligt EI enligt svenska ackrediterade certifieringsinstitut.