Bygget av Västra länken ledde till minst sagt oväntade och unika fynd. Nu kan historien ritas om efter utgrävningarna vid Umeåprojektet.
I samband med bygget av Västra länken i Umeåprojektet gjordes arkeologiska utgrävningar under flera års tid. Nu presenterar man resultaten.
Det visar sig att fynden ritar om hela historiekartan.
– Vi visste att människor har bott i området för Västra länken sedan landet steg upp ur havet. Men ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikull kastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef, Trafikverket.
– Vi har gjort helt unika fynd som innebär att bilden av hur Norra Sverige och Skandinavien befolkades hamnar i en helt annan dager, säger Jans Heinerud, 1:e antikvarie och arkeolog, samt ansvarig för utgrävningarna som genomfördes av Västerbottens museum.
Bland annat hittades flera hål efter stolphus. Något som beskrivs som ”superunikt. Det närmaste nordliga stolphuset som hittats tidigare ligger strax utanför Tierp i Uppland.
I hålen som markerar den inre stolpraden för stolphusen så hittade arkeologerna ändra viktiga fynd. Bland annat spår efter odlingar och stora mängder ben. Det innebär att de som bodde på platsen höll tamboskap som get, får och möjligen någon nötboskap.
– Nu har vi bevis för att det fanns bondesamhällen på bronsåldern i Norra Sverige, tidigare har man utgått från att det var ett mer nomadiserat samhälle, säger Tone Hellsten, arkeolog, Västerbottens museum.
Fynden på den norra sidan av älven längs Västra länken har daterats från bronsålder fram till medeltid.
Utgrävningarna har skett på två platser. Vid norra brofästet/Sockenvägen och Klockarbäcken.
På den södra sidan av älven hittades en hydda från äldre bronsåldern och flera kokgropar hittats. Men också rester av matlagning, och redskapstillverkning.
– Boplatsen på den södra sidan av älven visar att man levde på att jaga säl, fågel, bäver och att man fiskade lax i älven. I en eldstad hittades ett sädeskorn som har daterats till 1400-1130 f.v.t. Det är det äldsta kornet som har hittats i Västerbotten, säger Tone Hellsten.
Tack vare utgrävningarna har man kunnat koppla samman flera olika fyndplatser och få en tydligare bild av hur området såg ut på bronsåldern.
Bland mängden fynd från utgrävningarna för Västra länken sticker en svart, slät mmejsel i sten ut. Ett verktyg som troligen kommer från östliga handelsresor, då liknande fynd gjorts i Finland och Ryssland.
Arkeologerna fann också pilspetsar och en dolk i vit brecciekvarts i gravar. Något som tyder på handel i västlig riktning.
På flera av boplatserna hittade man också keramik. En del form och teknik kommer ursprungligen från norra Tyskland, men har utförts i lokala material. Något som visar på ett kunskapsutbyte av tillverkning, som sedan lokalanpassats.
Flera av fynden kommer nu att kunna upplevas på Västerbottens museums basutställning.