Klimatexpert: Så hotar vattenbrist byggbranschen

Vattenbristen sprider sig över Sverige. Med allt från betongarbeten till borrning beroende av stora vattenmängder, står byggsektorn inför en utmaning som kan leda till omfattande konsekvenser.

Larmen om dricksvattenbrist kommer med allt jämnare mellanrum i vårt avlånga land. Och än så länge finns det inte mycket som tyder på att det kommer att bli bättre.

Något som kan få stora konsekvenser för de branscher och företag där vattenanvändningen är stor. Vi vände oss till Byggföretagen för att ta reda på exakt hur det påverkat byggsektorn hittills. Men också hur framtiden kan komma att se ut.

– Vatten används både i byggproduktionen och i materialen som används i byggnation. Borrning, betongarbeten, maskintvätt och dammbindning är aktiviteter som använder mer vatten, säger Emma Bonnevier, klimatexpert på Byggföretagen, till Branschaktuellt.

Byggbranschen är alltså i många fall direkt beroende av att kunna hålla en hög vattenanvändning. Om så inte kan ske, eller fullgoda alternativ kan tas fram i tid, kan en redan pressad bransch få en ännu tuffare tillvaro framgent.

– För vissa arbetsmoment och vid rätt förutsättningar kan det finnas alternativa arbetsmetoder som inte kräver lika mycket vatten. Men ibland kan den teknik som då krävs bli mycket kostsam, säger Emma Bonnevier.

“Kan fördyra byggandet”

Exakt hur mycket vatten som kan cirkuleras och återanvändas på plats avgörs också många gånger av byggarbetsplatsens fysiska yta.

– I ett längre perspektiv kan vattenbrist, och krav på vatteneffektivisering, fördyra byggandet och förutsätta större byggarbetsplatser. Vattenbrist över tid kräver också samhälleliga investeringar i utbyggnation av infrastrukturen. I detta kan byggsektorn bidra och bygga en robust infrastruktur för vatten, säger Emma Bonnevier. 

Hur har den ökande vattenbristen påverkat branschen hittills?

– Medvetenhet om att dricksvatten kan bli en bristande resurs, på vissa platser och vissa delar av året, har ökat markant de senaste åren. Därför erbjudet allt fler företag teknik och andra lösningar som anpassar vattenförbjudningen till lokala förhållanden.

Samtidigt som utvecklingen är oroande, så skymtas också en ljusning. Byggsektorn har förstås insett faran som lurar runt hörnet och lutar sig inte tillbaka. Istället söker man hela tiden nya vägar att hantera både nuläge och det som komma skall.

– Det finns en rad spännande tekniker och projekt som bidrar till att branschens kunskap succesivt ökar om hur man kan sänka vattenförbrukningen utan att arbetsmiljö, byggtiden eller kostnader påverkas på ett negativt sätt.

Uppe på EU-nivå

Vattenbrist är förstås inte bara en vanlig företeelse i Sverige. Faktum är att frågan är uppe på EU-nivå för att komma till rätta med problemen och anpassa sig till en framtid där det här fenomenet blir allt vanligare.

– EU-kommissionen kom med en Vattenresiliensstrategi tidigare i somras. Att frågorna diskuteras på politisk nivå gör att vi i branschen är aktiva.

Hur springande är behovet att byggföretagen minskar sitt vattenanvändande?

– Beställare och entreprenörer behöver ha uppe vattenfrågan på bordet i ett tidigt stadium. Det är så det finns möjlighet att styra projektet mot att använda tekniker eller metoder som sparar vatten om det behövs.

Det gäller också att hålla i huvudet exakt vilket typ av vatten man pratar om. Det är framför allt bristen på dricksvatten som oroar. Och här kan branschen, i vissa fall, hitta andra alternativ.

– I vissa arbetsmoment finns möjlighet att ersätta dricksvatten med exempelvis sjövatten, havsvatten, dagvatten eller cirkulera vatten. Olika maskiner och arbetsmoment ställer olika krav på vattenkvalitet, så det behövs ofta projektanpassade lösningar.

Vad man bygger påverkar också den framtida dricksvattenanvändningen.

– Det finns exempelvis projekt för återvinning av gråvatten i flerbostadshus som är väldigt spännande och sänker bygg- och fastighetssektorns vattenförbrukning i driftskedet, avslutar Emma Bonnevier. 

Arbetsmoment i produktionen som använder vatten:
(Källa: Svenska Byggbranschens utvecklingsfond)