Stor invigning av den magnifika byggnaden

Hilde Wexels Riser

0

– Den samiska nationalteatern Beaivváš har en helt unik roll och position. Den här fantastiska nya byggnaden kommer att ge ett lyft åt samisk scenkonst och berättande, säger kultur- och jämställdhetsminister Lubna Jaffery.

Den nybyggda Čoarvemátta strax utanför Kautokeinos centrum betonar samisk kultur och identitet, miljö och hållbarhet.

– Regeringens ambition är att den nya skolan bidrar till att samisk ungdom stärker sin identitet och sitt språk. Skolan blir viktig för rennäringen och det traditionella samiska hantverket. Jag ser fram emot att följa detta vidare, säger kunskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap).

Čoarvemátta kommer att rymma några av de viktigaste sakerna Sápmi har, nämligen den samiska nationalteatern och den samiska ungdomen, konstaterar sametingsordförande Silje Karine Muotka:

– Det är en vacker byggnad som visar oss vikten av att satsa på framtiden och erkänna det vi redan har, men som inte har haft de ramar det förtjänar. Det är många som har jobbat för det här länge och när vi nu nått målet väcker det en stolthet hos oss alla, säger hon.

Använder resurserna

1988 slogs den norska renskötselskolan samman med den samiska gymnasieskolan. Fem år senare fick Beaivváš status som en av Norges fyra nationella teaterinstitutioner. Sedan dess har skolan och teatern haft stor betydelse för samisk kultur och bildning, men båda har också länge behövt nya lokaler.

– Något av det mest hållbara vi kan göra är att utnyttja vår mark på bästa sätt. Det stämmer väl överens med principen i den samiska kulturen att ta hand om och tillvarata alla resurser och här i denna vackra, nya byggnad kan teatern och skolan använda många av samma ytor vid olika tider på dygnet, säger verkställande direktör, Harald Nikolaisen på Statsbygg.

Kautokeinos nya teater och skola ritades av Snøhetta Oslo och 70°N arkitektur med konstnären Joar Nango. Econor AS har varit huvudentreprenör.

Namnet Čoarvemátta kommer från de samiska orden för horn och rot, “čoarvi” och “mátta”. På samma sätt som den innersta länken i ett renhorn symboliserar olika styrkor och representerar element som förenar, är Čoarvemátta en samlande kraft för teatern och skolan och frigör den potential som ligger i skärningspunkten mellan skolans praktik och teaterns berättarkvalitet.