Arbetsskador, uteblivna löner och maktmissbruk

Männen, som uppger att de är ett par, fick sina första svenska jobb på en byggfirma. Där tvingades båda till att börja med skriva på ett godkännande av sin uppsägning, utan ifyllt datum, för att över huvud taget få ett anställningskontrakt. När lönen sedan skulle betalas såg dom till en början inte skymten av några pengar.

– ”Vad behöver ni pengar till?”, brukade chefen fråga. ”Till att leva, till att äta”, sa vi. ”Okej, då går vi till affären”, sa han, och så fick vi plocka på oss matvaror som han betalade för. Men han gav inga pengar till oss, säger en av de två drabbade till DN.

Enligt artikeln bodde paret på företagets kontor fram till dess att de hittade egen bostad. När de flyttade från kontoret började en del av lönen betalas ut, men långt ifrån hela. Istället fick de höra att de skulle se det som ett sparkonto hos chefen tills dess att företaget fick in mer jobb och kunde börja betala ut avtalad lön.

100 000 kronor i utebliven lön

Företagets löneskuld uppgick till slut till 100 000 kronor netto enligt en representant för fackförbundet SAC Syndikalisterna, som DN har varit i kontakt med. Utöver att hjälpa paret få ut sina pengar i efterhand, satte facket även igång en skadeståndsprocess för vad som närmast kan beskrivas som lagvidriga arbetsmiljöförhållanden.

Bland annat ska de båda männen i två veckors tid ha tvingats använda ett bilningsverktyg i åtta timmar om dagen – ett verktyg som ger så starka vibrationer att det får användas max 2,5 timmar per dag enligt Arbetsmiljöverkets regler.

En av dom berättar för DN om kvarvarande smärtor i knän och rygg som orsakats av vibrationerna, medan den andra fick skador i handen som han misstänker att han för alltid kommer få leva med.

– Vi blev behandlade som hundar, inte människor, säger en av dom.

Redan vid användning över 30 minuter är arbetsgivaren skyldig att vidta riskminimerande åtgärder och det finns krav på ansiktsmasker i och med uppkomsten av cancerframkallande damm, vilket de inte heller blivit försedda med.

– Företaget försökte alltid få en att känna sig som en ”nobody”, någon som måste jobba kvar för att den inte har några andra alternativ, säger en av männen som slutord i DN:s artikel.

Läs intervjun i DN här: https://bit.ly/3IkjPLq