BNP-tillväxten globalt och i stora länder och områden som USA, Eurozonen och Kina dämpas tydligt och blir i vissa fall negativ under andra halvåret i år och under 2023. I Sverige väntar en likartad utveckling. Den bedömningen gör Industriekonomerna i sin konjunkturprognos.
Världsekonomin har bromsat rejält under första halvåret 2022, efter ett historiskt starkt 2021. Såväl Kinas som USA:s BNP föll under andra kvartalet medan Japans ekonomi stod still. Eurozonen överraskade med att redovisa hyfsade BNP-ökningar. Det visar en ny rapport från Indsutriekonomerna, som utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.
– Politiker och centralbanker har under året vaknat upp och gör nu snabba U-svängar. Den ena räntehöjningen bräcker den andra. Detta slår hårt på den ekonomiska utvecklingen, säger Industriarbetsgivarnas chefekonom, Kerstin Hallsten.
Den väntade negativa utvecklingen drivs av höga kostnader, stigande räntor, fallande tillgångsvärden samt ökad osäkerhet och dystra framtidsutsikter. Tillväxten för global industri blir måttlig under innevarande halvår och 2023 som följd av en förväntad avmattning av global BNP-tillväxt. Det gäller främst Kina, EU, USA och Japan vilka utgör 71 procent av global industri.

En motsvarande utveckling väntas i Sverige då vi påverkas av samma faktorer, har en stor export och därmed styrs av utvecklingen i vår omvärld, skriver Industriekonomerna.