Så ska Göteborgs hamn djupas och breddas

Start för projektet Skandiaporten.

Containerfartygen blir allt större och farleden in till Göteborgs hamn behöver därför fördjupas

Djupgåendet är den viktigaste frågan eftersom containerfartygens lastkapacitet blivit nästan dubbelt så stor under en tioårsperiod, det skriver Göteborgs hamn. Djupgåendet på dagens största fartyg gör att de enbart kan vara lastade till hälften när de anlöper Göteborgs hamn. Farledens bredd såväl som vändytan i hamnen är också begränsande faktorer för de största fartygen.

Direktsjöfart, effektivt och mer miljövänligt

Med direktsjöfart undviks tidskrävande och klimatovänliga omlastningar i mellaneuropeiska hamnar. För att den transoceana direktsjöfarten (som sköts av de största fartygen) ska kunna fortgå och utvecklas i Göteborgs hamn krävs åtgärder. Det är bakgrunden till projektet Skandiaporten – en fördjupning och breddning av farleden i Göteborgs hamn, samt tillhörande kajförstärkningar. Projektet ingår i den av regeringen beslutade nationella infrastrukturplanen 2018–2029 och genomförs i samarbete mellan Sjöfartsverket, Trafikverket och Göteborgs Hamn AB.

– Nuvarande farledsdjup begränsar svenskt näringslivs möjligheter att nå globala marknader på ett effektivt och hållbart sätt. Det kanske låter drastiskt, men farledsfördjupningen är avgörande för AB Sveriges fortsatta konkurrenskraft, säger Elvir Dzanic, vd på Göteborgs hamn AB i ett pressmeddelande.

Lång process

Innan arbetet kan starta måste flera utredningar göras som leder fram till en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och ansökan om miljötillstånd hos Mark- och miljödomstolen.