Datacenter – det digitala samhällets dolda motor

Efterfrågan på datacenter ökar med AI och digitalisering. Sverige har fördelarna som branschen söker, men enligt branschorganisationen SweDCI är processerna för elanslutning och tillstånd för oförutsägbara. Därför arbetar branschen nu för en nationell datacenterstrategi.

Betalningar, myndighetstjänster, industriell produktion och streaming har en sak gemensam: de körs i datacenter. 3 750 miljarder kronor av omsättningen i svenskt näringsliv är direkt beroende av datacenter. Det uppskattar analysföretaget Radar Group i rapporten Datacenter Impact Study, som tagits fram på uppdrag av branschorganisationen Swedish Datacenter Industry Association, SweDCI. Organisationen grundades 2019 och har i dag cirka 170 medlemsföretag.

– Datacenter finns inte till för sin egen skull. Det som driver behovet är vårt digitala samhälle. Det här är infrastrukturen för det, lite grann som när bilarna började utvecklas och man plötsligt behövde bygga vägar. Vägarna finns ju inte för sin egen skull, utan för att man ska kunna transportera sig på dem, säger Ann Wingård, Managing Director på SweDCI, och fortsätter:

– Det finns ett förståelsegap. Man tänker inte på det helt enkelt, så det är jätteviktigt för oss att vara ute och berätta så att alla kan förstå var alla de här transaktionerna körs.

Därför bygger man i Sverige

Sverige konkurrerar med andra länder om datacenterinvesteringar. Enligt rapporten har landet starka fördelar, men de riskerar att urholkas om tillstånd och samordning inte hänger med. Ann Wingård pekar på flera skäl till att datacenter byggs här.

– Vi är unika tillsammans med våra nordiska grannar. Sverige har 99 procent fossilfri el, det är så grönt som det går att bli nästan. Vi har också ett kallt klimat, vilket gör det mer energieffektivt att ha ett datacenter i Norden än på andra ställen där det är lite varmare.

Hon lyfter också Sverige som en industrination med högt tekniskt kunnande, ett väl utbyggt kommunikationsnät och hög digital mognad. Den installerade effekten i svenska datacenter uppskattas till omkring 800 MW, ungefär dubbelt så mycket som 2020.

Till det kommer AI. Nästan nio av tio svenska organisationer investerar i eller planerar AI-satsningar, enligt rapporten.

– AI har jättestor potential att öka effektivitet och produktivitet, så jag är övertygad om att efterfrågan kommer att finnas kvar och öka. Men exakt i vilken takt är jättesvårt att säga, säger Ann Wingård.

Robust och säker infrastruktur

När samhället blir allt mer beroende av datacenter räknas de också allt mer som kritisk infrastruktur.

– Datacenter är byggda för att vara robusta, för att kunna hantera störningar och säkerställa hög tillgänglighet. Verksamheterna som använder digital infrastruktur är beroende av kontinuerlig drift och vi förväntar oss att tjänsterna alltid fungerar, säger Ann Wingård.

Skyddet av anläggningarna har flera delar. Till det fysiska skyddet hör bland annat staket, slussar och legitimationskontroll. Driften säkras med redundans, till exempel dubbla anslutningar för el och kommunikation. Systemen som körs i datacentret behöver dessutom skyddas mot intrång.

El och tillstånd avgör

Det som kan bromsa utvecklingen är inte tekniken eller efterfrågan, utan nätanslutning och tillståndsprocesser.

– För att kunna etablera ett datacenter behöver man tillgång till elkapacitet. Det är A och O. Utan el blir det inget datacenter. Utan datacenter kommer Sverige att stanna, säger Ann Wingård.

Sverige har ett överskott av elproduktion, men elektrifieringen och digitaliseringen ökar behovet av el. Frågan är hur utbyggnaden ska tajmas mot efterfrågan.

– Sverige har ett elöverskott och exporterar idag el, men det är det inte samma sak som att det alltid finns rätt mängd effekt vid rätt tidpunkt på rätt ställe.

Hon beskriver ansökningsprocessen för el som oförutsägbar och otransparent.

– Det är stora internationella investeringar. När man ska göra en så stor investering behöver man veta hur spelreglerna ser ut. Finns ingen förutsägbarhet finns risken att investeringarna hamnar i andra länder i stället för i Sverige.

Mer än en elförbrukare

Ann Wingård säger att datacenter är på väg att bli en alltmer integrerad del av energisystemet. Från att främst ha betraktats som stora elanvändare utvecklas de till aktiva deltagare som kan bidra med flexibilitet, effektivare energiutnyttjande och återvinning av överskottsvärme. Rätt utformade kan datacenter därmed bidra till ett mer effektivt och robust energisystem.

– Det är inte tekniken eller viljan som det brister i, utan det är kanske mer processer, rutiner och affärsmodeller som behöver komma ikapp. Fjärrvärmebolagen säger själva att deras affärsmodeller kanske inte ännu är riktigt redo, säger hon.

Från ambition till strategi

Rapporten pekar på att en nationell datacenterstrategi saknas, trots att frågan berör energi, digitalisering, säkerhet och totalförsvar. SweDCI driver därför tillsammans med Fossilfritt Sverige samtal under hösten, som ska ge underlag till en sådan strategi.

– Sverige behöver se datacenter som strategisk infrastruktur och inte som en isolerad fråga om till exempel elförbrukning, säger Ann Wingård och avslutar:

– Vi vill få strategin på plats så snart som möjligt, så att vi kan börja agera. Det får inte bara vara en ambition.

• Mer läsning: Datacenter tar Bravida till ny rekordnivå