Räknar med lång energikris - även efter kriget

USA och Iran har undertecknat ett fredsavtal. Men räkna inte med några lättnader på energimarknaderna. Effekterna av kriget i kommer nämligen att kvarstå under uppvärmningssäsongen 2026/2027, enligt Energimyndigheten.

I myndighetens färska korttidsprognos bedömer man att energianvändningen kommer att bli lägre än i prognosen från i vintras. Bakom nedgången ligger förseningar i industriella projekt, särskilt inom järn-, stål- och bränsleproduktion, en svagare industrikonjunktur samt effektiviseringar kopplade till elektrifiering.

Elproduktionen blir också lägre under 2026, till följd av underskott i den hydrologiska balansen och längre revisioner i kärnkraften.

Under perioden 2027 till 2029 tror man sedan att produktionen ökar igen. Det drivet av en återgång till normala nivåer och ökad efterfrågan kopplad till nyindustrialisering.

Så ser mardrömsscenariot ut

Energimyndigheten har också tagit fram ett scenario där energikrisen blir mer utdragen och påverkan på priser och ekonomi består till våren 2028.

– Scenariot visar att högre energipriser i kombination med en svagare konjunktur kan dämpa efterfrågan på energi i samtliga sektorer. Effekten bedöms bli störst inom industrin och transportsektorn, säger Martin Johansson, chef för enheten prognos och scenarier.

Den nya korttidsprognosen är starkt präglad av det osäkra omvärldsläget globalt. Och de senaste årens erfarenheter visar att energikriser främst kommer med ekonomiska smällar, snarare än slag direkt mot energisystemet.

Slår mot omställningen

I ett skakigt läge riskerar också investeringarna att minska och omställningen att bromsa in, enligt myndigheten.

– Just nu ser vi att den globala reaktionen på Hormuzkrisen i huvudsak är att mildra dess påverkan snarare än att använda den som en drivkraft för omställning, säger Gustav Ebenå, chef för avdelningen systemanalys och statistik.