Byggföretagen kräver staten på klimatanpassning

Trots ökande krav och växande risker har nio av tio byggföretag ännu inte vidtagit klimatanpassningsåtgärder, varken i företaget eller i enskilda projekt. Det visar senaste byggbarometern från Byggföretagen.

Samtidigt uppger 70 procent av företagarna att deras projekt kommer att påverkas av ökade klimatanpassningskrav inom fem år.

Drygt 40 procent ser nya affärsmöjligheter här, men sex av tio anser att de saknar rätt kompetens. Därför vänder sig branschorganisationen till politikerna, för att få till ett skifte.

– Det finns ett gap mellan politikens krav på klimatanpassning och vad företagare kan leva upp till. Branschen är i stort behov av ett tydligare statligt ansvar, säger Emma Bonnevier, klimatpolitisk expert på Byggföretagen.

Skador för miljarder

Under 2024 registrerades över 20 000 naturorsakade försäkringsskador i Sverige, med ersättningar på mer än 1,2 miljarder kronor.

– Naturrelaterade skador slår även mot företag. Byggarbetsplatser påverkas, material förstörs och leveranskedjor bryts – med förseningar och ökade kostnader som följd, säger Emma Bonnevier.

Byggföretagens fem förslag:

• Bristande resiliens i befintlig bebyggelse löses inte genom höga krav i enskilda utvecklingsprojekt. Den som flyttar in sist ska inte tvingas bära kostnaden för gemensamma investeringar. Därför måste långsiktiga klimatanpassningsåtgärder huvudsakligen bekostas av det offentliga. 

• Lagen om allmänna vattentjänster måste beredskapsanpassas. Det måste vara enklare att få ut handlingar och scenarion om risker och sårbarheter.

• VA-taxor måste vara förutsägbara, transparenta och strikt följa självkostnadsprincipen. Kostnader för att kompensera för tidigare politisk passivitet eller eftersatt underhåll från kommunens sida ska inte vältras över på dagens VA-kollektiv.

• Sveriges resiliens behöver stärkas, utan att byggkostnaderna rusar och tillståndsprocesser försvåras. Därför behöver Sveriges myndigheter arbeta sammanhållet och balansera intressen mot varandra när EU:s nya politik implementeras.

• Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att planera för klimatrisker, men implementeringen brister och många saknar kunskap om lokala risker. Det krävs ett kunskapslyft för att säkerställa en jämn kompetensnivå över landet kring naturkatastrofer och klimatrelaterade risker.