KLIMATRISKANALYSER –VARFÖR SKILJER RESULTAT FÖR SAMMA FASTIGHET?

En viktig förklaring är att det fortfarande saknas en gemensam branschmetod för hur klimatriskanalyser ska genomföras i praktiken. Val av risker, klimatdata och tröskelvärden kan därför påverka resultatet av analysen.

Resultatet påverkas också av vilka klimatscenarier och tidshorisonter analysen omfattar. Därtill behöver man definiera vad som ska betraktas som materiella risker – det vill säga vilka risker som ska ligga till grund för beslutsfattning. Ska analysen exempelvis utgå från RCP/SSP 4.5 eller RCP/SSP 8.5? Ska fokus ligga på mitten eller slutet av seklet? Och ska endast höga risknivåer ligga till grund för beslut – eller även medelrisker?

Eftersom dessa val inte alltid är tydligt definierade i EU-taxonomin och andra centrala regelverk uppstår ett betydande tolkningsutrymme. Det finns flera etablerade ramverk som stödjer arbetet med klimatrisker, exempelvis ISO 14091:2021, TCFD och IFRS S2. Samtidigt lämnar även dessa utrymme för metodval, vilket gör att analyser fortfarande kan genomföras på olika sätt. Detsamma gäller miljöcertifieringssystem, som ofta tolkar EU-taxonomins krav på klimatriskanalyser på olika sätt och därför utvecklat egna kriterier. 

En sak är tydlig – behovet av en mer gemensam metodik är stort.

En praktisk guide för fastighetssektorn

I avsaknad av tydliga branschgemensamma riktlinjer har RiskMap tagit fram en metod för klimatriskanalyser som är särskilt anpassad för fastighetssektorn. Metoden tydliggör bland annat hur scenarier, tidshorisonter och gränser för materiella risker kan definieras i praktiken. Genom guiden delar RiskMap sin metod för hur klimatriskanalyser kan genomföras – både vid analys av enskilda fastigheter, större portföljer och i samband med förvärv fastighetstransaktioner. Metoden kan anpassas efter olika standarder, regelverk och miljöcertifieringssystem.

“Med vår mångåriga erfarenhet av EU-taxonomin och klimatriskanalyser har vi utvecklat en metod som gör klimatriskbedömning av fastigheter mer praktisk och jämförbar”, säger Russell Fatkoulin, vd på RiskMap.

Metoden i sex steg:

1. Identifiering av relevanta klimatrisker

2. Analys av utsatthet

3. Analys av sårbarhet

4. Framtagning av åtgärder

5. Implementering av åtgärder

6. Dokumentation och uppföljning

Processen är utformad för att ligga i linje med centrala ramverk som EU-taxonomin, ISO 14091 och TCFD samtidigt som den är anpassad för praktisk användning vid analys av både enskilda fastigheter och fastighetsportföljer.

Ladda ner vår guide via länken nedan och ta del av en praktisk och strukturerad metod för arbete med klimatrisker i fastighetssektorn.

Ladda ner guiden här.

(Guiden är på engelska)

Författare: RiskMap AB https://riskmap.se