Massiv satsning på järnvägen

Sveriges järnväg står inför en omfattande satsning. I den nya nationella planen avsätts över 200 miljarder kronor till drift och underhåll fram till 2037. Fokus ligger på att ta igen eftersatt underhåll och stärka stambanorna.

Den nationella planen för transportinfrastrukturen innehåller åtgärder för att underhålla statlig infrastruktur och utveckla statliga vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart. Den 30 september 2025 redovisade Trafikverket förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037, där 210 miljarder kronor ska gå till drift och underhåll av järnväg i Sverige.

– När det gäller robusthet och punktlighet så är det ju främst underhållsåtgärder som ger en stor effekt på kortare sikt. Nyinvesteringar ger nyttor allt eftersom de färdigställs, vilket sker successivt under hela planperioden, eftersom en hel del objekt redan är pågående. Ökade satsningar på trimningsåtgärder kan dessutom ge effekter med kortare ledtider, säger Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef Järnvägsplanering på Trafikverket, och fortsätter:

– Kapacitet och användbarhet bedöms öka i åtta av nio utpekade transportflöden som en effekt av planförslagets samlade satsningar. Åtgärderna i planförslaget är inte tillräckliga för att bygga bort alla identifierade kapacitetsbrister. Insatser har prioriterats där stora nyttor kan uppnås till acceptabel kostnad.

Tydliga principer styr prioriteringarna

Jonatan Lennartsson, enhetschef nationell och regional styrning på Trafikverket, berättar att myndigheten arbetar efter tydliga principer när underhåll och reinvesteringar av järnvägssystemet ska prioriteras.  

– Det grundläggande är att säkerställa att trafiken fungerar. Framkomlighet, säkerhet, tillgänglighet och miljö måste fungera på hela det statliga järnvägsnätet. Förebyggande underhåll i form av mindre utbyten och reparationer är avgörande för att upprätthålla anläggningens tekniska tillstånd och minska risken för störningar, säger han.

Utöver dessa grundläggande principer finns en tydlig inriktning för hur arbetet ska prioriteras geografiskt och funktionellt.

– Vi fortsätter att ta igen det eftersatta underhållet på de fyra utpekade flödena. Stockholm–Göteborg, Stockholm/Hallsberg–Malmö/Köpenhamn, Hallsberg–Luleå och Luleå–Narvik. På övriga flöden arbetar vi med att bibehålla funktionaliteten och där det är möjligt att ta igen eftersatt underhåll, säger Jonatan Lennartsson och fortsätter:

– Vi satsar också på ökad robusthet på omledningsbanor för att skapa redundans och upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Något som även är viktigt för totalförsvaret. Fokus ligger på att minska det eftersatta underhållet, särskilt det som direkt påverkar funktionen.

Stora satsningar på stambanorna

Arbetet med att stärka stambanorna i södra Sverige pågår kontinuerligt. Åtgärder på kort sikt kan handla om exempelvis mötesstationer och förbigångsspår. Åtgärder av mindre typ där flera pågår alternativt planeras i närtid, främst på Västra stambanan.

– I förslaget till nationell plan finns också ett antal större pågående och planerade satsningar med effekt längre fram i tiden. Exempelvis Ostlänken och två nya spår på sträckan Lund-Hässleholm. I planförslaget föreslås också ett fördjupat utredningsarbete på flera sträckor med särskilt högt kapacitetsutnyttjande, säger Ann-Sofie Atterbrand och fortsätter:

– Här kan nämnas start av lokaliseringsutredning för sträckan Olskroken-Partille. Samt så kallade prioriterade utredningar för sträckorna Göteborg-Skövde och Hässleholm–Alvesta som ska ge möjlighet att belysa planeringsförutsättningar, strategiska vägval och identifiera kostnadseffektiva åtgärder på kort och lång sikt. Planerade åtgärder kommer att ha positiv effekt på framtidens trafik i form av ökad kapacitet, kortare restider och förbättrad punktlighet.