Saneringsarbete i Sverige – SGU ser ökat behov av insatser

Christopher Blanck

Sedan övertagandet av ansvaret för statens nedlagda verksamheter har Sveriges geologiska undersökning, SGU, spelat en viktig roll i arbetet med sanering av förorenade områden. Idag driver myndigheten flera projekt kopplade till marksanering och rening av bland annat klorerade lösningsmedel, dioxin och PFAS. I dessa projekt arbetar man med nya åtgärdslösningar för PFAS, och mer beprövade tekniker som termisk behandling för klorerade lösningsmedel.

År 1994 bildades den myndighet som fick i uppdrag att avveckla civilberedskapslagring av olja som fanns i bergrumsanläggningar i Sverige under namnet Statens oljelager. Klas Arnerdal, Projektledare på enheten Renare mark och vatten på SGU, berättar att detta var en kortsiktig lösning som enbart riktade sig till avvecklingsverksamheten. Vem som skulle ansvara för kontroller och uppföljningar visste man däremot inte. Statens oljelager upphörde som egen myndighet under 1997 och övergick sedan till SGU.

– Ansvaret för att genomföra uppföljningar och kontroller av civilberedskapslagringen föll på SGU som tidigare enbart varit geologiskt fokuserade. Under början av 2000-talet, efter miljöbalken trädde i kraft 1999, fortsatte SGU sedan att arbeta med förorenade områden och vi började stötta Naturvårdsverket i deras arbete med sanering, säger Klas Arnerdal, och fortsätter:

– Under 2000-talets början drev tillsynsmyndigheten i Ockelbo på om vem som skulle ta ansvar för eventuella miljöskador efter ett läckage från en nedlagd kemtvätt där staden hade bedrivit verksamhet. Men man visste inte vem inom staten som skulle stå till svars för att sanera marken då myndigheten inte längre fanns kvar. Det blev lite av ett uppvaknande. I samband med det fick SGU i uppdrag att företräda statens nedlagda verksamheter och utreda vilka åtgärder som behövs. Sedan 2010 jobbar vi också som huvudman för objekt som saknar ansvarig verksamhetsutövare och som finansieras med statligt bidrag.

Flera projekt på gång

Just nu bedriver SGU ett antal olika projekt och satsningar kopplat till rening av PFAS-ämnen i mark och vatten.

– Vi är väldig engagerade i ett par regeringsuppdrag tillsammans med SGI och Naturvårdsverket där vi bland annat utfört arbeten i Örnsköldsvik. Vi, tillsammans med SGI och Naturvårdsverket, arbetar även med att ta reda på hur stort problemet med PFAS kan vara när det kommer till vattenförsörjning, säger Klas Arnerdal.

Vidare berättar han att man just nu arbetar med flera områden förorenade med klorerade lösningsmedel och att SGU har flera projekt där man börjar närma sig åtgärdsfasen.

– Den stora förändringen är att man arbetar med att åtgärda ämnen nere i berggrunden. Tidigare slutade man att undersöka när man kom till bergytan då det var för svårt och man saknade erfarenheten. Men det har genomförts ett antal projekt och nu börjar man förstå att om man inte, i en del fall, tar bort det som finns i berget så kommer man inte nå de åtgärdsmål som behövs för att skydda människors hälsa och miljön som vi vill, säger han och fortsätter:

– En metod vi arbetar med vid sanering av klorerade kolväten är termiska behandlingar och uppvärmning. Det är ofta relevant i anslutning till bostäder där man inte vill få in farliga ämnen i bostadsmiljöerna. Denna metod används ofta om vid verksamheter som till exempel kemtvättar som legat nära stadsbebyggelse. Tidigare har man då värmt upp och använt gas för att värma jorden men nu har man nästan helt gått över till elektriska lösningar.

Hur ser det ut i branschen, ökar eller minskar behovet av marksaneringsarbeten?

– Det finns ett fortsatt stort behov av sanering av förorenade områden. Just termiska behandlingar är något som sannolikt också kommer behövas göra mer än tidigare och det behövs fler företag med kompetens kring detta. Därför behöver vi utbilda fler och attrahera fler till den svenska marknaden. I och med att vi ser att det kommer finnas många projekt framåt som behöver behandlingar så vill vi göra få med svenska företag. Men givet att vi är på en europeisk marknad så vänder vi oss internationellt också. PFAS-problematiken innebär också att det sannolikt finns många fler områden att sanera.

– En annan viktig del av arbetet är med förorenade sediment och det har vi lyft upp tillsammans med flera andra myndigheterVi har haft regeringsuppdrag och där Naturvårdsverket har i uppdrag att se till att myndigheterna håller farten uppe kopplat till hur man ska åtgärda föroreningar i sediment. Vi pratar väldigt stora volymer av material som innehåller olika ämnen. Historiskt sett har vi inte varit lika noga med att rena vattnet som vi är nu så att rena sediment från föroreningar kommer bli en väldigt viktig åtgärd framöver.