Byggkostnader skenar – går till byråkratins avgifter

Enorma byråkratiska avgifter driver upp byggkostnaderna, visar en ny rapport. De kan uppta över 30 procent av investeringen i ett byggprojekt.

Hela 32 procent av kostnaden för att bygga ett småhus är kopplade till byråkrati. Det har branschorganisationen Installatörsföretagen räknat på i en ny rapport.

Det innebär att den som bygger ett hus för 5,3 miljoner kronor behöver betala omkring 1,8 miljoner i avgifter, taxor samt mark- och myndighetsprocesser innan grunden ens är gjuten.

– Byråkratins avgifter göder byggkostnader. Det är ett systemfel som begränsar familjers husdrömmar och hämmar Sveriges samhällsutveckling. Konsekvenserna blir färre bostäder, högre kostnader och ökade trösklar, säger Johnny Petré, vd på Installatörsföretagen.

Rapporten lyfter fram flera kostnadsdrivande faktorer. Den tar också upp att utdragna processer driver upp finansierings- och räntekostnader, vilket fördyrar byggprojekten än mer.

– Vi behöver fler bostäder och färre flaskhalsar. När det gäller myndighetsutövning har politiken mycket att säga till om. Regering, riksdag, regioner och kommuner måste därför ta ett helhetsgrepp kring frågan. Sverige borde fokusera på att bygga, inte byråkratisera, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.

Det får byggkostnaderna att skena:

• Kommunernas anslutningsavgift för vatten och avlopp till småhus har ökat med 226 procent från 1990 till 2025. Medelkostnaden för VA-anslutning ligger på drygt 196 000 kr kronor och i de dyraste kommu­nerna kostar det 450 000 kronor. Beräkningar visar dessutom att avgifterna kan komma att fördubblas inom tio år. 
• Anslutningsavgifterna till elnätet för ett nytt småhus har ökat med 400 procent mellan 1990 och 2025, från 8 667 kr till 43 300 kr. 
• Kostnaderna för detaljplaner och bygglov har ökat med 34 procent på bara tre år mellan 2021 och 2024. I snitt kostar det nu 137 700 kr per bostad. Hela processen, från planbesked till startbesked, kan dessutom ta upp emot fem år. 
• Vissa av Lantmäteriets avgifter har ökat med mer än 180 procent mellan 2007 och 2020. Exempelvis kostade en mindre fastighetsreglering 16 780 kr år 2007 medan den år 2020 kostade 47 548 kr. Handläggningstiderna har dessutom mer än fördubblats sedan 2006, med genomsnittliga tider på över ett år. Det är nästan dubbelt så lång handläggningstid som deras finska motsvarighet.
• Markpriserna har ökat med 419 procent från 1998 till 2022 och är ibland lika stor som den faktiska byggkost­naden. Planmonopolet och myndighetsprocesserna har en stor del i detta.