Kritiska råmaterial försvinner i avfall

Kritiska råmaterial, som är avgörande för framtidens energilösningar, går förlorade i avfall. Det handlar om material som möjliggör effektiva batterier, solceller och vindturbiner.

Exakt var materialen finns och hur mycket som går förlorat är dock oklart i dagsläget.

– Samtidigt som vi vet hur viktiga kritiska råmaterial är för framtidens energilösningar bromsas återvinningen av både ekonomiska hinder och bristande information, säger Christian Junestedt, expert på kritiska råmaterial på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Man kräver därför bättre kartläggning och samverkan mellan aktörer, samt nya sättet att se på värdet i våra befintliga resurser.

Enligt EU:s definition klassas 34 ämnen och ämnesgrupper som kritiska råmaterial (CRM). Exempelvis grafit, fosfor och jordartsmetaller, med vitt skilda egenskaper. De används i allt mellan elfordonsbatterier och vindturbiner.

– Under lång tid framöver kommer vi att vara fortsatt beroende av gruvbrytning av CRM. Men ökad återvinning är ett nödvändigt komplement. Både för ett mer hållbart resursutnyttjande och en högre självförsörjningsgrad, säger Erik Lindblom, senior projektledare på IVL.

De påpekar att kunskapen är alltjämt låg när det gäller hur mycket kritiska råmaterial som finns lagrade i produkter och infrastruktur runt omkring oss, som inte återvinns.

– Det sägs ofta att allt som är lönsamt redan återvinns. I dag kanske det stämmer, men bara ur ett rent marknadsperspektiv. Om priset på primärproducerade CRM hålls lågt, vilket det ofta görs av aktörer som EU vill minska sitt beroende av, blir det svårt att få lönsamhet i återvinning. Samtidigt vill EU prioritera försörjningstrygghet. Det är en målkonflikt, säger Erik Lindblom.

“Vi vet för lite”

Och med bristfällig kunskap om återvinningsbara material i olika typer av avfall skapas flaskhalsar. Det blir till exempel svårt att räkna hem en anläggning om det inte går att garantera framtida flöden. Eller om produkternas innehåll ändras med teknikutvecklingen.

– Vi vet för lite. Det saknas data om hur mycket CRM som finns i avfall, var de förekommer och i vilken form. Det gör det svårt att fatta beslut om investeringar i nya återvinningsanläggningar, säger Christian Junestedt.

Därför genomförs projektet Nationellt kartläggningssystem av kritiska råmaterial för rapportering och hållbar råvaruförsörjning. Det drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, tillsammans med aktörer inom gruv-, metall- och tillverkningsindustrin.

“Står inför en avvägning”

Målet är att få svaret på hur ett nationellt system kan skapas för att kartlägga mängder av kritiska råmaterial i produkter och avfall. Och att skapa bättre förutsättningar för framtida återvinning.

– Vi står inför en avvägning: Antingen nöjer vi oss med grova uppskattningar, eller så ökar vi kraven på datainsamling – med kostnader och administration som följd. En fråga vi vill besvara är hur sambandet mellan nyttan av en bättre kartläggning och kostnaden för en ökad datainsamling ser ut, säger Erik Lindblom.