2018-08-06 Framtidens logistik i Mellansverige https://branschaktuellt.se/wp-content/uploads/2018/08/cecilia-logistik-mellansverige.jpg

Framtidens logistik i Mellansverige

Cecilia Hed Malmström, chef för näringspolitiska frågor Gävleborg & Dalarna. Bildkälla: Mellansvenska Handelskammaren
Cecilia Hed Malmström, chef för näringspolitiska frågor Gävleborg & Dalarna. Bildkälla: Mellansvenska Handelskammaren
Transport & Logistik

Det började med Stockholm, Göteborg och Malmö. 1907 var det Gävles tur. Grosshandlaren Ernst Engwall tog upp frågan om en handelskammare med sin vän Johan Rettig, konsul i Gävle. Vid ett möte på Gävle slott den 17 februari 1906 beslutades att tillsätta en kommitté för att utreda möjligheterna. Landshövding Hugo Hamilton valdes till kommitténs ordförande och ”Föreningen till upprätthållande av handelskammaren i Gefle” blev verklighet den 27 maj 1907.

Den Mellansvenska Handelskammaren är en av elva handelskamrar i Sverige. Handelskamrarna är privata och självständiga medlemsorganisationer inom ramen för Sveriges Handelskamrar – men har ett statligt uppdrag, behörigheten att visera Exportdokument.

– Man kan säga att vi på Mellansvenska Handelskammaren är indelade i tre delar, den ena är dokumenthantering, den andra påverkansarbete och den tredje medlemmarna, berättar Cecilia Hed Malmström, chef för näringspolitiska frågor Gävleborg & Dalarna.

Cecilia Hed Malmström lyfter en av handelskammarens viktigaste punkter, nämligen att utveckla Gävleborg och Dalarna som etableringsort. Det betyder att arbeta för strategiska fördelar, bra markyta, goda prisbilder samt en modern och fullrustad hamn.

– Idag byggs en av Sveriges största containerhamnar i Gävle. Det betyder att Mellansverige blir ett än viktigare nav för alla våra import- och exportföretag.  Vi har en stor andel företag som jobbar med både import och export – som BillerudKorsnäs, Stora Enso, Rottneros, Iggesund, SSAB och ABB för att nämna några. Det är även viktigt att nämna att Gävle hamn inte bara är ett viktigt logistiknav för Gävle utan även för hela Hälsingland, Dalarna och Mälardalen. Vår strategiska position är avgörande.

Starkare tillsammans

Samverkan är nyckelordet, avslöjar Cecilia, när hon berättar om hur Gävle och Dalarna blivit en viktig knutpunkt för många.

– Vi jobbar aktivt länsövergripande tillsammans med kommuner, regioner och organisationer för att utveckla logistikmöjligheterna. Det är tillsammans vi gör det möjligt. Några av våra viktigaste nätverk driver vi tillsammans med Mellansveriges Logistiknav. Både en trafikkommitté som en remissinstans och sedan ett Logistiknätverk för att dela erfarenheter och utveckla vidare.

Forskning i centrum

En stor del av arbetet och samarbetet handlar om framtidens logistik. Här har forskningen en central roll.

– Något som är viktigt och något som vi pratar alldeles för lite om, är vårt arbete med internationell, hållbar logistikforskning. Hållbar logistik är ett nyckelord både för forskningen och för våra företag. Det handlar om allt från flexibla bränslelösningar, långsiktig teknikutveckling och flexibla långsiktiga kontraktlösningar för ett förtroende och möjlighet att faktiskt arbeta hållbart.

Testbäddar

– Tillsammans med regioner och kommuner är vi tillsammans platsen för testbäddar i hållbar logistik och alternativa bränslen, men också för den el-väg som byggs för lastbilar och som fått stor uppmärksamhet nationellt som globalt. Det är jättespännande. Det är precis därför vi är och fortsätter att bli en bättre innovationshubb för framtidens logistik.

Handelskammaren är involverade i många projekt, men det som just nu ligger närmast hjärtat och är det mest omfattande projektet är den nya nationella planen och en ny bärighetsklass (BK4) – om tyngre bärighet på väg.

– Här är det viktigt att vi hittar den effektivaste vägen för mötet mellan bransch och beslutsfattare. Hur ska vi bana väg för företagen att investera i ny teknik, som en ny lastbil? Det är jätteviktigt att vi får med oss det ekonomiska perspektivet.

Gemensamt system en fördel

Men vilka utmaningar finns på vägen? Företag etablerar, expanderar och utvecklar. Det kräver både yta, ekonomi och gynnsamma omgivningar. Inte alltid en lätt uppgift.

– Bristen på mark är till viss del en utmaning, men själva administrationen kring det hela är också utmanande. Det är viktigt att kommunerna har samma regelsystem, bland annat kring vad som är byggklar mark. Att arbeta hållbart kräver att samtliga parter förstår varandra och varandras behov samt regelverk. Det krävs att man förstår företagens och industriernas förutsättningar.

Våra företag är extremt mån om att satsa hållbart, men det betyder också att det ska vara möjligt. Här blir då till exempel åtgärder som kilometerskatten en ogynnsam faktor.

– Det krävs en ny typ av flexibilitet, avslutar Cecilia Hed Malmström.

 

Text: Jessica Nejman

Missa inget!

Prenumerera på Branschaktuellt's nyhetsbrev - det är helt kostnadsfritt!