2015-10-15 Energieffektiva byggnader utmaning för projektledare https://branschaktuellt.se/wp-content/uploads/2015/10/Hyllievngskolan.jpg

Energieffektiva byggnader utmaning för projektledare

Passivhus

Moderna energieffektiva byggnader ställer stora krav på såväl entreprenörer som projektledare. Ofta ska djärv arkitektur och krav på funktionalitet och flexibilitet kombineras med stränga krav på täthet. Två exempel är kommande Hyllievångskolan i Malmö och Rättspsykiatriskt Centrum som är under uppförande i Trelleborg.

Produktion och uppförande av moderna energieffektiva hus ställer stora krav på en effektiv projektadministration. Planering och den ordning projektets delar utförs är kritiskt för att byggnaderna ska kunna nå kvalitetskraven. Mest uppenbart är de krav på energieffektivitet som beställaren förväntar sig.
– Vi är bland annat involverade i Rättspsykiatriskt Centrum, RPC, i Trelleborg som är under uppförande. Höga krav på lufttäthet och energiåtervinning ställer i sin tur höga krav på utförandet. Många system som ska samverka ställer höga krav på projektering och på utförande, säger Richard Lindkvist projektledare på Byggadministration Harald Olsson AB.

Det rör sig om en betydande fastighet om totalt 47 000 kvadratmeter. Byggytan är cirka 12 700 kvadratmeter fördelat på två våningsplan. Här kommer det att finnas 51 vårdplatser, ytor för rehabilitering samt ytor för administrativt arbete. Utöver ordinarie verksamhet kommer här att finnas en förvaltningsrätt och dessutom kommer man att bedriva forskning i den här byggnaden.
– Huset kommer att bli Sveriges största passivhus och kommer även bli ett så kallat plusenergihus, vilket innebär att man kommer producera mer energi än vad man förbrukar.

Husets egen el produceras med hjälp av både solpaneler och ett eget vindkraftverk. Solfångare och borrhål (akviferlager) i kombination med värmepumpar kommer att installeras för egenproduktion av värme och kyla.
– Byggnadens geometriska komplexitet innebär att man valt att utföra de flesta konstruktionerna som platsgjutna. Mellanbjälklag är av typen filigranbjälklag och yttertak är utfört av ett håldäcksbjälklag med ovanliggande isolering. Höga krav på redundans säkerställs med extra dieselverk för produktion av el och så kallad UPS-uppbackning på alla vitala funktioner i byggnaden.

För att säkerställa att kraven på energieffektivitet möts har man fått tänka till rent byggnadstekniskt.
– Tak och väggar är försedda med isoleringstyper med låga U-värden, detaljer på anslutningar vid fönster, takgenomföringar, ytterdörrar med mera har noga beskrivits för att klara av de krav som ställts, säger Daniel Thente, byggledare på Byggadministration Harald Olsson AB.

Byggnaden är i sina isolerade beståndsdelar utfört på ett relativt konventionellt vis. Det finns dock ett antal parametrar som ställer extra höga krav på projektledning och projektadministration.
– Säkerhetsaspekten, problematik med evakuering vid brand, många olika energiförsörjningssystem som ska samverka och en relativt komplex arkitektur. Dessa parametrar innebär ett väldigt högt informationsflöde vilket i sin tur skapar en hög komplexitet.

Och han fortsätter:
– På grund av den höga komplexiteten så har vi involverat ett stort antal konsulter med specialområden; Bland annat en fukt- och energikonsult som tidigare varit med vid byggnationen av Villa Åkarp.

Ett annat större passivhusprojekt är den planerade Hyllievångskolan i Malmö.
– Skolbyggnaden kommer att inrymma en grundskola F-6 med cirka 600 barn, förskola med fyra förskoleklasser om 72 barn, en idrottshall, skolgård och en park. Ett viktigt ingångsvärde i arkitekttävlingen var att det skulle vara en hållbar skola ur många aspekter, förklarar Anders Hinn, projektledare på. på Byggadministration Harald Olsson AB.

Ett syfte med Arkitekttävlingen var att – förutom att ge eleverna en modern och sund studiemiljö – även sätta Hyllie på kartan ur miljöperspektiv.

Vinnare av arkitekttävlingen blev Liljewalls arkitekter och Stefan Östman – ansvarig arkitekt från Liljewalls – förklarar hur man tänkt gällande utformningen av den kommande skolan.
– Vi har helt klart tagit ut svängarna. Hela skolbyggnaden har en böjd mjuk form. En annan sak som utmärker skolan är att utemiljön är väl integrerad med skolbyggnaden. Till exempel hänger förråden på skolgården ihop med huvudbyggnaden, säger han.

Men även planlösningen är annorlunda. Det är långt från 1950-1960 talets skolbyggnader som var lika kantiga på insidan som utsidan.
– Ja, vi har till exempel mer eller mindre helt gått ifrån raka korroidorer. Elever och personal kommer istället att mötas av varierande rumsformer och samband med inslag av stora öppna ytor. Bygganden är även ritad för att maximera ljusinsläppet av dagsljus.

Skolan beräknas stå klar lagom till början av höstterminen 2017.
– Byggnaden kommer givetvis att vara mycket energieffektiv, säger Anders Hinn som varit projekteringsledare för det kommande bygget som startade under juni månad i år.

Skolbyggnaden har projekterats mot passivhus, men man kommer inte att göra någon certifiering även om projektets energibehovsberäkning visar att man rent teoretiskt uppfyller FEBYs krav.
– Utöver de ambitiösa energimålen kommer skolans – ur byggperspektiv komplicerade form – att ställa stora krav på såväl oss som byggledare och kontrollansvarig som alla ingående entreprenörer, avslutar Anders Hinn.

Missa inget!

Prenumerera på Branschaktuellt's nyhetsbrev - det är helt kostnadsfritt!