2019-06-27 Special: Intervju med Patrik Höstmad om framtidens stadsutveckling https://branschaktuellt.se/wp-content/uploads/2019/06/stockholm-4142829_1920.jpg

Special: Intervju med Patrik Höstmad om framtidens stadsutveckling

Patrik Höstmad, docent och utbildningsområdesledare för Arkitektur och Samhällsbyggnad på Chalmers i Göteborg. Foto: Lars Hansson / Bild: Pixabay/cc
Patrik Höstmad, docent och utbildningsområdesledare för Arkitektur och Samhällsbyggnad på Chalmers i Göteborg. Foto: Lars Hansson / Bild: Pixabay/cc
Arkitektur
Bostad
Galleria
Kontor
Mässor
Mässor
Nyheter
Projekt
Skola

Vilka är de största fördelarna med en tät blandstad? Varför har vi inte fortsatt att bygga täta städer? Och varför vill allt fler bo centralt? Myrna Whitaker ställer frågor om framtidens stadsutveckling till docenten Patrik Höstmad.

Urbaniseringen är en stark global trend. Städer växer och mer än hälften av världens befolkning bor i stadsområden. Sverige är inget undantag.

– I storstäderna har vi lyckats skapa täta och levande stadsmiljöer som underlättar livet genom arbetsdelning och som skapar arbetstillfällen genom att många kloka huvuden slås ihop i samarbeten på en begränsad yta. Det är därför så många dras till städer och storstadsregioner.

Det säger Patrik Höstmad, docent och utbildningsområdesledare för Arkitektur och Samhällsbyggnad på Chalmers i Göteborg. Han är fd samordnare för Yimby, Yes In My Backyard, ett partipolitiskt obundet nätverk som propagerar för dynamiska och levande städer. Han är också nybliven politiker som ledamot i fastighetsnämnden i Göteborg för Demokraterna.

Efterfrågan större än utbudet

– Många fler vill bo i städer än som kan. Människor vill komma närmare varandra för att de flesta är sociala varelser som vill integrera med andra. Man vill ha ett enkelt vardagsliv med nära till arbetet, förskolan och livsmedelsbutiken samt att då och då enkelt kunna ta del av stadens kultur- och nöjesutbud. Vi borde svara upp mot efterfrågan och skapa förutsättningar för fler täta stadsdelar med goda urbana kvaliteter.

Varför har vi inte fortsatt att bygga täta städer?

– Den gamla stadsplaneringskonsten var en kunskap som började eroderas i samband med funktionalismens inträde på 1930-talet och den försvann nästan helt med massbilismen. Fokus låg istället på att bygga glesa städer med rikliga grönytor och mycket solljus och motorleder där emellan. Den stad som byggdes då upptar idag större delen av våra städer. Ideologin lever kvar än idag i många värderingar och har inte minst kommit att växa fast i våra regelverk.

Att förtäta och bygga i redan bebyggd miljö skapar ofta konflikter och motstånd från de som redan har en bostad. Som en motreaktion till Nimby, Not in my Backyard, bildades Yimby, Yes in my Backyard, år 2007. Nätverket arbetar för att stadsplaneringen ska skapa bättre urbana kvaliteter och lyfta lokala frågeställningar och konflikter in i ett i ett större sammanhang.

– Skälet till att den täta staden idag har så många förespråkare är att den för med sig många ekonomiska och miljömässiga fördelar och att den är efterfrågad. Idag argumenterar många för att bygga tätare och att använda dåligt nyttjad mark mellan byggnader, mellan stadsdelar och längs billeder, men när det kommer till planering och beslut visar det sig ofta svårt att göra de prioriteringar som behövs.

Höstmad menar att bilen använts för att lösa dålig fysisk planering och för att få ihop vardagspusslet, vilket inte håller om vi ska leva upp till en hållbar stadsutveckling. Många har blivit helt beroende av bil. Enligt honom är viktigt att vi planerar fler multifunktionella stadsdelar där det går att leva utan bil – om man vill. Inte minst är det viktigt för alla de som inte får köra bil eller inte har tillgång till bil.

– Tanken om närhet, funktionsblandning och urbana miljöer är vi bättre på idag. Men det som fortfarande saknas för att få ihop en sammanhängande sömnlös stad är starka urbana huvudstråk som binder ihop flera stadsdelar med varandra.

Istället för att bygga nya stadsdelar utanför centrala stadskärnan som under rekordåren så har flera nya etablerats centralt under de senaste decennierna. Ett exempel är Hornsberg Strand i Stockholm. Det är ett lyckat projekt ur många aspekter berättar Höstmad.

– Hornsberg Strand har man lyckats bygga ut i en modern tolkning av den klassiska stenstaden och etableringen har skett på mark mellan stadsdelar. Området har förvandlats från ett industriområde till en levande stadsdel med tät bebyggelse och integrerade stadskvarter.

Vilka är de största fördelarna med en tät blandstad?

– Närheten mellan människor och verksamheter, ett omväxlande och rörligt folkliv. Allt kommer närmare och vi kan lösa vardagens nödtorft i närområdet. Om vi dessutom ligger över FN:s riktvärde på 150 invånare per hektar i fler stadsdelar så har man god möjlighet att bygga ett kollektivtrafiksystem som bär sina egna kostnader, säger Patrik.

Det finns även internationella förebilder. Vancouver, staden som ofta rankas högt i listor över ”världens bästa stad” är ett bra exempel berättar Höstmad.

– Där har man vågat att skapa en tät stadskärna även genom att bygga på höjden utan att tappa kopplingen mellan byggnad och gata. Det finns även fina parker och grönområden som ligger insprängda i en sammanhängande stad snarare än som breda gröna kilar som delar upp staden. Det är bra stadsplanering, avslutar han.

Vill ni ställa ut på mässan – skriv in dina kontaktuppgifter nedan så kontaktar en säljare på Fastighetsmässan dig

Missa inget!

Prenumerera på Branschaktuellt's nyhetsbrev - det är helt kostnadsfritt!