Byggindustrin Bostad
5 min lästid

Special: Intervju med Patrik Höstmad om framtidens stadsutveckling

27:e juni 2019, 11:42
Special: Intervju med Patrik Höstmad om framtidens stadsutveckling
Vilka är de största fördelarna med en tät blandstad? Och varför vill allt fler bo centralt? Myrna Whitaker ställer frågor om framtidens stadsutveckling till docenten Patrik Höstmad. Foto: Lars Hansson / Jon Flobrant
Myrna Whitaker Myrna Whitaker
Like 0

Vilka är de största fördelarna med en tät blandstad? Varför har vi inte fortsatt att bygga täta städer? Och varför vill allt fler bo centralt? Myrna Whitaker ställer frågor om framtidens stadsutveckling till docenten Patrik Höstmad.

Urbaniseringen är en stark global trend. Städer
växer och mer än hälften av världens befolkning bor i stadsområden. Sverige är
inget undantag.

– I storstäderna har vi lyckats skapa täta
och levande stadsmiljöer som underlättar livet genom arbetsdelning och som
skapar arbetstillfällen genom att många kloka huvuden slås ihop i samarbeten på
en begränsad yta. Det är därför så många dras till städer och storstadsregioner.

Det säger Patrik Höstmad, docent och
utbildningsområdesledare för Arkitektur och Samhällsbyggnad på Chalmers i
Göteborg. Han är fd samordnare för Yimby, Yes In My Backyard, ett
partipolitiskt obundet nätverk som propagerar för dynamiska och levande städer.
Han är också nybliven politiker som ledamot i fastighetsnämnden i Göteborg för
Demokraterna.

Efterfrågan större än utbudet

– Många fler vill bo i städer än som kan.
Människor vill komma närmare varandra för att de flesta är sociala varelser som
vill integrera med andra. Man vill ha ett enkelt vardagsliv med nära till
arbetet, förskolan och livsmedelsbutiken samt att då och då enkelt kunna ta del
av stadens kultur- och nöjesutbud. Vi borde svara upp mot efterfrågan och skapa
förutsättningar för fler täta stadsdelar med goda urbana kvaliteter.

Varför har vi inte fortsatt att bygga täta
städer?

– Den gamla stadsplaneringskonsten var en
kunskap som började eroderas i samband med funktionalismens inträde på
1930-talet och den försvann nästan helt med massbilismen. Fokus låg istället på
att bygga glesa städer med rikliga grönytor och mycket solljus och motorleder
där emellan. Den stad som byggdes då upptar idag större delen av våra städer.
Ideologin lever kvar än idag i många värderingar och har inte minst kommit att växa
fast i våra regelverk.

Att förtäta och bygga i redan bebyggd miljö
skapar ofta konflikter och motstånd från de som redan har en bostad. Som en
motreaktion till Nimby, Not in my Backyard, bildades Yimby, Yes in my Backyard,
år 2007. Nätverket arbetar för att stadsplaneringen ska skapa bättre urbana
kvaliteter och lyfta lokala frågeställningar och konflikter in i ett i ett
större sammanhang.

– Skälet till att den täta staden idag har så
många förespråkare är att den för med sig många ekonomiska och miljömässiga
fördelar och att den är efterfrågad. Idag argumenterar många för att bygga
tätare och att använda dåligt nyttjad mark mellan byggnader, mellan stadsdelar
och längs billeder, men när det kommer till planering och beslut visar det sig
ofta svårt att göra de prioriteringar som behövs.

Höstmad menar att bilen använts för att lösa
dålig fysisk planering och för att få ihop vardagspusslet, vilket inte håller
om vi ska leva upp till en hållbar stadsutveckling. Många har blivit helt
beroende av bil. Enligt honom är viktigt att vi planerar fler multifunktionella
stadsdelar där det går att leva utan bil – om man vill. Inte minst är det
viktigt för alla de som inte får köra bil eller inte har tillgång till bil.

– Tanken om närhet, funktionsblandning och
urbana miljöer är vi bättre på idag. Men det som fortfarande saknas för att få
ihop en sammanhängande sömnlös stad är starka urbana huvudstråk som binder ihop
flera stadsdelar med varandra.

Istället för att bygga nya stadsdelar utanför
centrala stadskärnan som under rekordåren så har flera nya etablerats centralt
under de senaste decennierna. Ett exempel är Hornsberg Strand i Stockholm. Det
är ett lyckat projekt ur många aspekter berättar Höstmad.

– Hornsberg Strand har man lyckats bygga ut i
en modern tolkning av den klassiska stenstaden och etableringen har skett på mark
mellan stadsdelar. Området har förvandlats från ett industriområde till en
levande stadsdel med tät bebyggelse och integrerade stadskvarter.

Vilka är de största fördelarna med en tät blandstad?

– Närheten mellan människor och verksamheter,
ett omväxlande och rörligt folkliv. Allt kommer närmare och vi kan lösa vardagens
nödtorft i närområdet. Om vi dessutom ligger över FN:s riktvärde på 150
invånare per hektar i fler stadsdelar så har man god möjlighet att bygga ett
kollektivtrafiksystem som bär sina egna kostnader, säger Patrik.

Det finns även internationella förebilder.
Vancouver, staden som ofta rankas högt i listor över ”världens bästa stad” är ett
bra exempel berättar Höstmad.

– Där har man vågat att skapa en tät
stadskärna även genom att bygga på höjden utan att tappa kopplingen mellan
byggnad och gata. Det finns även fina parker och grönområden som ligger
insprängda i en sammanhängande stad snarare än som breda gröna kilar som delar
upp staden. Det är bra stadsplanering, avslutar han.

Like
0
Dislike
0
Love
0
Angry
0