MässorNationalmuseum: resultatet av en massiv modernisering
14/02/2019 3min lästid

Nationalmuseum: resultatet av en massiv modernisering

14/02/2019 3min lästid
Nationalmuseum: resultatet av en massiv modernisering

Foto: Anna Danielsson, Nationalmuseum

Högt besökstryck när dörrarna öppnades.

Statens fastighetsverk (SFV) fick det ärade uppdraget att renovera Nationalmuseibyggnaden på Blasieholmen i Stockholm. Första gången på 148 år. Arbetet har pågått från och med sommaren 2014 till hösten 2017 – för att åter göra Friedrich August Stülers byggnad till Sveriges modernaste museum.

I slutet av 2017 lämnade SFV över byggnaden till hyresgästen som arbetat ungefär ett år med installationer och utställningar. Museet öppnade igen 13 oktober 2018.

– Det har varit ett mycket högt besökstryck på museet efter invigningen. Efter de första 20 dagarna rapporterade man över 120 000 besök! Detta kan jämföras med att museet innan stängning hade cirka 400 000 besök om året, berättar Cecilia Brännvall på Statens fastighetsverk.

Moderna krav i anrik byggnad

Projektet beskrivs som både komplext och spännande av SFV. Med hjälp av modern teknik och innovationer har en fullt modern museibyggnad utvecklats samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevarats.

I princip varje teknikslag och byggdel har haft någon form av extrempunkt eller unik svårighet. Övergripande är hela projektet, som innefattar hela spannet från komplicerad rivning, sprängningar och anläggningsarbete inom byggnaden samtidigt som det pågår målerikonservering och förgyllning med bladguld, en utmaning. Exempel på specifika svåra moment är formsättningen inför gjutningen av den snäckformade trappan mellan entréplan och källarplan eller installationen av den stora transporthissen som rymmer 97 personer. Utmaningen att uppfylla mycket höga klimatkrav i ett 150 år gammalt byggnadsminne utan att det syns har också inneburit mycket tankemöda för inblandade konsulter och entreprenörer.

Men arbetet har minst sagt inte gått obemärkt. Moderniseringen har både prisats med ”Stenpriset 2018” samt ”Årets betongarkitekt” för den flätade servicebyggnaden vid Nationalmuseum.

– Nationalmuseum var när det öppnade 1866 en av Sveriges första offentliga museer. Det är fortfarande det största konstmuseet i landet. Även om museet visar sina samlingar på flera platser har byggnaden på Blasieholmen ett starkt symbolvärde. Byggnaden knyter ihop museet med dess långa historia och ger besöket ytterligare djup. Den är en del av en större berättelse. Men man ska också komma ihåg att utöver att vara ett turist- och besöksmål är Nationalmuseum och dess samlingar även en undervisnings- och forskningsmiljö. Därför är den centrala placeringen och tillgängligheten för alla så viktig.

En återblick

Att renovera ett 150-årigt byggnadsminne är ingen lätt sak. Det dyker upp överraskningar och utmaningar på vägen. Det beror bland annat på att byggnaden byggdes under 15 års tid av en mängd olika bygglag. Att man har tagit prover på en plats är ingen garanti för att det ser likadant ut på en annan. Då krävs det kreativa lösningar och anpassningar gällande till exempel material- och teknikval längs med vägen.

Renoveringen av Nationalmuseum är den största renoveringen av en byggnadsminnesmärkt byggnad som Statens fastighetsverk har genomfört och det har varit mycket lärorikt. Bland annat tar vi med oss erfarenheter kring hur man organiserar och driver stora projekt och hur man kan samverka med entreprenörer och projektörer i olika genomförandeformer. Projektet har sammanlagt haft över 3 000 medarbetare som alla, på ena eller andra sättet, har bidragit till resultatet. Just kombinationen av det stora projektets rationella framdrift, krav på tydlig kommunikation och styrning har här kombinerats med det kvalificerade ombyggnadsprojektets bevarandekrav, tekniska komplexitet och många specialistfunktioner.

Spara den här artikeln

Missa inget! Prenumerera gratis på nyhetsbrevet

Prenumerera på Branschaktuellt’s nyhetsbrev – det är helt kostnadsfritt!