Möjligt med ökad kamerabevakning i kollektivtrafiken

– Kollektivtrafikbranschen välkomnar förslaget. Kamerabevakning är inte en universallösning men kan bidra till färre situationer med hot och våld och leda till ett högre andel uppklarade brott, säger Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik i ett pressmeddelande, som suttit med i utredningen som expert.

Hindrat flexibilitet

Den tidigare lagstiftningen har hindrat flexibiliteten att kunna flytta kameror till de platser där de bäst behövs för stunden och bidragit till ökad byråkrati, det skriver Svensk Kollektivtrafik. Långdragna ansökningsförfaranden och krav på detaljerade listor för förseelser som redan begåtts har hindrat och försenat en högre trygghet och säkerhet för resenärer och personal.

Enligt förslaget kommer inte någon anmälningsplikt att krävas, men precis som övriga verksamheter som inte har krav på ansökningsförfarande är respektive part skyldig att pröva syftet och behovet utifrån dataskyddsförordningen. Avgränsningen på undantaget är kopplat till fordonen och kollektivtrafikanläggningen och innebär att kamerabevakning även fortsättningsvis kommer att ske begränsat.

Resenärer också positiva

Det är inte bara branschen som ställer sig positiva till ökad kamerabevakning, utan även resenärerna. I undersökningen Kollektivtrafikbarometern ställde Svensk Kollektivtrafik hösten 2018 en fråga till ett representativt urval av svenska folket och 70 procent av kollektivtrafikens kunder anser att kamerabevakning i kollektivtrafiken ökar trygghet och säkerhet när de reser. Det visar att synen på integritet har förändrats. Att minska risken att bli utsatt för brott är också ett skydd av individens intressen.

– Vi anser att regeringen bör besluta utefter utredningens goda förslag. De borde även passa på att uppdatera lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik, så vi kan skapa tydligare spelregler för resenärer och personal vid biljettkontroller. Samhället och kollektivtrafiken har förändrats kraftigt sedan lagen skrevs 1977 och en samstämmig bransch kom med förslag kring nödvändiga förändringar i samband med remissförfarande 2016. Sedan dess har inget hänt i frågan, kommenterar Mattias Andersson.