HissarHissen – nu säkrare än någonsin
30.07.2012 13:15 3 min lästid

Hissen – nu säkrare än någonsin

30.07.2012 13:15 3 min lästid
Bildku00e4lla: Kone

Ett stort antal av landets befintliga hissar har nu byggts om

Marcus Rosenholm
0

Hissen är ett transportmedel som de flesta av oss dagligen nyttjar för att förflytta oss mellan olika plan. Det är också ett av våra transportmedel med lägst skadefrekvens per transporterad personkilometer. Men inom säkerheten för ar arbetar man ständigt på förbättringar för att ytterligare minska antalet olyckor.

Hissbranschen har sedan införandet i januari 2007 systematiskt arbetat utifrån förbättringskraven i Boverkets Föreskrifter för att åstadkomma den av myndigheterna efterfrågade säkerhetshöjningen av landets hissar. Sedan de nya reglerna för hissar infördes har också antalet allvarliga hissolyckor reducerats. Genom statistik av olyckshändelser har man haft god hjälp till underlag för framtagna kravspecifikationer.

Ett stort antal av landets befintliga hissar har nu byggts om och andra är på väg att byggas om med åtföljande installationer av bl.a. korgdörr, förbättrat alarmsystem, nödbelysning vid instängning i korgen och manöverorgan som anpassas och görs tillgängliga för personer med funktionsnedsätt-ningar.
Säkerheten har succesivts höjts genom åren. Genom hissdirektivet från 1995 är hissar utan korgdörr ej längre accepterade. I nya hissar tillåter man idag inte heller fotoceller. Ca 50 % av hissarna i Sverige har saknat korgdörr, bl.a. i miljonprogramsområdena vilket gjort att behovet av uppgraderingar varit omfattande. Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna har fortfarande ett stort bestånd av hissar utan korgdörr.

Skydd för hisskorgen i befintliga installationer
Boverket har gjort förändringar i reglerna som berör hissar i byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler. En begränsad del av det allmänna rådet, som berör den ekonomiska bedömningen av om en korgdörr eller en fotocellsanordning ska installeras i en befintlig hiss, är borttaget. Motsvarande rådstext är även borttagen i avsnittet som reglerar ändring av hissar. Skälet är att den tekniska utvecklingen har gått framåt och att kostnadsläget har förändrats. Fastighetsägarna välkomnar Boverkets beslut att ändra i sina tillämpningsföreskrifter vid ombyggnad av befintliga hissar.

– I och med Boverkets beslut öppnas möjligheterna för andra tekniska lösningar som skyddar mot klämrisk, exempelvis ljusridåanordning, och inte enbart korgdörrslösningen. Detta innebär också att kostnaderna för fastighetsägarna samt samhällskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå utan att ge avkall på säkerhet, säger Fastighetsägarnas miljöchef Yogesh Kumar.  

Fastighetsägarna har länge fört en dialog med Boverket och även tagit upp frågan med Socialdepartementet för att åstadkomma en förändring i regelverket. 

Bakgrund
Fram till nu har Boverkets föreskrifter rörande uppgradering av befintliga hissar angett att hisskorgar som huvudregel ska ha en innerkorgdörr. Endast i undantagsfall får andra tekniska lösningar, såsom installation av fotocellridåer, väljas. Boverket menade att skillnaden i kostnad mellan installation av en korgdörr och en fotocellanordning eller korggrind, normalt sett inte var stor nog för att betrakta installationen av en innerdörr som oskälig. I praktiken innebar detta att lösningar med fotocellridåer underkändes och att fastighetsägarna drabbades av de oskäligt höga kostnaderna som installationen av hisskorgdörrar medförde.

Dock kvarstår kravet på att göra en skälighetsbedömning i varje enskilt fall utifrån byggnadens eller fastighetens förutsättningar. Det är kommunens byggnadsnämnd, som ansvarig tillsynsmyndighet, som gör den slutliga bedömningen av vilken säkerhetslösning som ska användas.

Enligt plan- och byggförordningens övergångsbestämmelser ska hissar i byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler senast den 31 december 2012 vara försedda med skydd för hisskorgen för att minska risken för klämskador.  
-Hissdirektivet reglerar endast byggnationen av nya hissar, berättar Jaan Karsna, hissexpert vid Boverket. Hissar som huvudsakligen innehåller arbetslokaler ska innehålla korgdörrar före sista december. Detta gäller efter ändringar i Plan & Byggförordningen med tillagda tillämpningsföreskrifter.  Fastighetsägarföreningen har efter uppvaktning av regeringen fått nej till ytterligare dispenser, då man haft drygt 6 år på sig att genomföra uppgraderingarna.

-Bedömningen man gör är att man ej hinner utföra samtliga ombyggnader inom tidsramen, säger Jaan Karsna. I Sverige finns det i runda tal ca 120 000 s.k. normala hissar.  Hissdirektivet styr över all nybyggnation för att säkerställa säkerhetsföreskrifterna kring dessa. Generellt gäller vid ombyggnationer att det ska ske enligt samma krav som nybyggnation med endast begränsade avvikelser från dessa. Kraven har också löpande preciserats. Boverket måste alltid konsekvensutreda samtliga åtgärdspunkter vilket inte alltid samspelar med ett samhällsekonomiskt perspektiv.

– Man har under senare år haft en jämn nivå för olyckor, förklarar Jaan Karsna. Under en period ökade olycksfrekvensen genom att man transporterade pappersåtervinningskärl i hissar och som ledde till att kärlen hakade i schaktväggar och skarvar. Detta med många allvarliga olyckor som följd.

Hissdirektivet är idag gemensamt för EU. För närvarande är flera förslag till europastandarder och internationella standarder under arbete. De uttolkningar som blir resultatet samlas f.n. i ett separat dokument och kommer att användas som underlag i kommande förbättrings- och revideringsarbete. Ett sådant revideringsarbete har inletts för de grundläggande standarderna för elektriska och hydrauliska hissar (EN 81-1 och EN 81-2).

Man ska dock vara medveten om att vi har extra tuffa tillgänglighetskrav i Sverige genom Plan & Bygglagen. Detta har lett till att man varit tvungen att utveckla andra hissar så som plattforms- och trapphissar för att klara kraven.
-Detta är en trend där Sverige skiljer sig från andra länder med bl.a. tuffa krav på tillgängligheten, förklarar Jaan. Vid nivåskillnader måste hissar installeras på alla arbetsplatser. I bostäder måste hissar installeras då det är mer än 2 plan, entreplanet räknas som första plan. De måste dessutom vara tillgänglighetsanpassade, så som till exempel att manöverknapparna ska vara placerade i rätt höjd, avslutar Jaan Karsna.  

Jaan Karsna som är civilingenjör arbetar på enheten för byggregler inom Boverket och är samtidigt Boverkets expert när det gäller frågor om hissar.  Jaan har många kontaktytor inom branschen, bl.a. med hissförbundet och de olika besiktningsorganen där man genom samrådsmöten koordinerar frågeställningar och regelverk kring dessa. Även olycksfallsrapporteringen gås igenom vid dessa samrådsmöten.

Spara den här artikeln

Missa inget! Prenumerera gratis på nyhetsbrevet

Prenumerera på Branschaktuellt’s nyhetsbrev – det är helt kostnadsfritt!