Tips från Landskapsarkitekten

Malin Rothenborg

0

Utgå från platsen

Det första tipset handlar om att utgå från förutsättningarna som finns på den befintliga platsen. Hur solen går och huruvida det är söder- eller norrläge är exempel på bra frågor att ställa sig innan man drar igång med planeringen för en ny innergård eller annan utemiljö.

–  Jobba med naturen och utgå från platsens förutsättningar. En växt som trivs på solig plats kommer exempelvis aldrig att funka på en skuggig plats.

En annan sak att ha i åtanke är utemiljöns framtida samspel med eventuellt hus eller byggnad på platsen.

– Ett äldre hus kanske kräver andra typer av materialval.

Vilka behov man har och hur vill man använda gården är också frågor som är bra att ha svar på i ett tidigt skede.

– Börja med att stapla upp alla förutsättningar som inte går att påverka, såsom läget och arkitekturen. Men också hur du vill använda gården eller utemiljön.

Spara det som fungerar

Att återanvända så mycket som går av det befintliga och låta bli att riva för sakens skull är ytterligare en aspekt som Englund gärna vill lyfta.

– Vi försöker återanvända så mycket som möjligt, men vi arbetar fortfarande med att hitta en bra rutin för detta. Sen är det ju svårt att lämna garantier på gamla växter och betongplattor exempelvis, men man spar på miljön.

Växter

Här är det enligt Englunds mening bättre att plantera i större sjok och sätta fler av samma art i grupper än att blanda för många olika på små ytor för att undvika ett rörigt intryck.

–  Jag har stor förkärlek för Sesleria som är ett prydnadsgräs jag nog har tagit in i nästan varje projekt. Den blommar tidigt på våren med små vippor som är väldigt skira och vippar så himla fint. Det finns tre olika sorter som vi brukar använda som är väldigt trevliga. De liksom bara väller över och är fantastiska med exempelvis tulpaner. De kräver ingen större skötsel utan kan rensas ut under våren. Äldre plantor kan bli kala i mitten men då kan de delas och omplanteras.

–  Men även om Sesleria är min favorit så utgår jag alltid från vilka växter platsen talar till.

Nästa tips på växt är Stenkyndel.

– Bin och humlor älskar den! Man använder den mycket som kantväxt med små små små blommor som blir som ett litet moln nästan. Den är skir och rar och brukar också tas in i de flesta projekt, trivs bra i sol.

För skuggiga lägen nämner hon Funkia, Skuggröna och Träjon som exempel på växter som kan trivas.

– Carexgräs som trivs bra i skugga och dessutom är vintergrön är också väldigt fint. Om man har lite sol som tar sig ner så föreslår jag Gillenia som är en väldigt skir perenn och helt fantastisk.

Hon vill även slå ett slag för Ölandstokar som fanns i princip överallt på 60-70-talet. 

– Jag har en kollega som har tagit strid för den. Många tycker att den kan kännas omodern men faktum är att de har en lång blomning, långt in på hösten och det finns flera vackra sorter som borde användas mer. Det går trender i växtval, men det är viktigt att se till att det finns en variation i offentliga planteringar för att förstärka upplevelsen och den biologiska mångfalden.

Årstidsvariation

– Undvik att bara plantera växter som blommar i juli, när alla dessutom är på semester. För den biologiska mångfalden är det också bra om det finns något som blommar tidigt om våren men också sent in på hösten.

Skötsel

Sist men inte minst vill Englund även understryka vikten av att räkna in skötselaspekten. Att undvika misstaget att göra en helt ny innergård som inte tas om hand för att sedan behöva planteras om.

– Vi får ofta frågor om vi kan göra något som är skötselfritt och det finns inte. Snarare är det så att om man sköter om det så håller det ju. Det är många som inte tänker på att en gräsmatta är det mest skötselintensiva som vi har i utemiljön, ingen annan växt kräver ju att man ska gå och klippa ner den en gång i veckan.

Text: Malin Rothenborg