Stort intresse för AI bland fastighetsägare

Rebecca Bornlid Lesseur

0

Anne Håkansson har över 25 års erfarenhet av forskning inom flera AI-områden och är i dag verksam på KTH samt arbetar även med projekt i Norge. Nu kommer hon till Fastighetsmässan för att inspirera fastighetsbranschen att testa tekniken som kan höja kvalitén i bostäderna.

Intresset för hur AI kan underlätta för fastighetsägare och fastighetsskötare väcktes redan under hennes studietid – och lösningar finns det gott om på marknaden.

– Mycket är digitalt i dag och vi vill effektivisera verksamheterna så att de inte störs i drift, säger Anne Håkansson.

Det har gjorts stora framsteg inom Artificiell Intelligens-området. Många lösningar som allmänheten använder dagligen och tar för given. Samtidigt finns det många fler lösningar tillgängliga som kan underlätta och höja standarden inom bostadsområden som inte alla är medvetna om.

Anne Håkansson sitter med i Fastighetsmässans Advisory Board där hon hjälper till att utforma mässan utifrån branschens behov. Under Fastighetsmässan kommer hon berätta om olika AI-lösningar för fastighetsägare och fastighetsskötare samt hur det bidrar till smarta samhällen.

 – Det går att skapa smarta fastigheter men det är inte alla som tänker på det. Därför är det viktigt att medvetandegöra, säger Anne Håkansson.

Intresset för AI-tekniska lösningar grundar sig i när hon som student, på 80-talet ombads att kategorisera posters på ett smart sätt. Utan att Anne Håkansson själv hade tänkt på det, sa hennes kursare att det var just AI hon använt för att kategorisera och samla in data för uppdraget.

Där grundlades vad som kom att bli hennes stora glöd, nämligen att forska i AI kan användas för att skapa smarta städer och samhällen – allt från micro- till makronivå.

För trygghet och stöd

Anne Håkansson berättar om ett forskningsprojekt där de skulle se hur levnadsstandarden kunde förbättras äldre på ett boende i Rinkeby äldreomsorg. De testade ansiktsigenkänning som kunde släppa in personal till äldre.

Just ansiktsigenkänning i bostäder tror Anne Håkansson hade underlättat både för bostadsgästerna och fastighetsägarna.

– Det skapar trygghet. Då kan bara behöriga komma in i fastigheten och bostaden. För individen underlättar det att inte behöva ha nycklar som kan tappas bort.

Hon berättar att detta även hade kunnat användas inne i bostaden. Exempelvis på medicinskåp, så att bara den tilltänkta kommer åt medicinen. På kylskåp i barnfamiljer hade ansiktsigenkänning kunnat användas så endast vuxna kan öppna, för att förhindra att små barn råkar göra det.

 – Sen finns det mer kontroversiella lösningar, kameror i trapphus och utanför för att hålla borta otrygghet och kriminalitet.

Anne Håkansson nämner även att kommunikationslösningar hade underlättat för boenden och fastighetsägare i händelse av brand – då får alla berörda i tidigt skede får information om var branden är.

Vad används redan i dag inom fastighetsbranschen?

Flera fastigheter använder redan olika sensorer för att kontrollera och reglera luftkvalitet och temperatur. I nytillverkade vitvaror blir det även alltmer vanligt att exempelvis kyl och frys kan mäta temperatur och kommunicera innehållet.

– Vitvaror och hissar kan kommunicera när de behöver underhåll vilket kan underlätta för fastighetsägarna och fastighetsskötarna att identifiera det specifika felet.

Det finns möjlighet till sensorer i tvättmaskiner, spisar och kranar. På offentliga toaletter är det allt vanligare att exempelvis sensorer i kranar reglerar vattenflödet. När händerna är under kranen sätts vattnet igång och stängs av direkt när händerna förs bort. Detta för att minska vattensvinnet.

– Om investeringar i vattenkranar med sensorer för fastighetsägare handlar det om en långsiktig besparing, man förbrukar mindre. Jag vill upplysa om möjligheterna vi kan ge i dag och hoppas att fastighetsägare kommer till oss och startar projekt som rör just deras fastigheter.

Text av Rebecca Bornlid Lesseur