2021-07-11 Vattenkraften viktigare än någonsin https://branschaktuellt.se/wp-content/uploads/2020/11/vattenkraft0101.png

Vattenkraften viktigare än någonsin

Johan Bladh, vattenkraftsexpert på Energiföretagen. Foto: Energiförtagen
Johan Bladh, vattenkraftsexpert på Energiföretagen. Foto: Energiförtagen
Vattenkraft

Kraftigt ökat elbehov, nedstängning av kärnkraftverk och en snabb utbyggnad av vindkraft ställer stora krav på både elnätet och vattenkraften.

Vattenkraften håller återigen på att få en ny roll i elsystemet, säger Johan Bladh, vattenkraftsexpert på Energiföretagen.

Vattenkraften som byggdes upp i Sverige från 1900-talets början fram till 1970-talet var både bas- och reglerkraft i Sveriges elproduktion. När kärnkraftverken byggdes under 70- och 80 talet tog den över rollen som baskraft i elsystemet.

Vattenkraften anpassades då samtidigt för att kunna ta en större roll i balanseringen av kraftsystemet genom att vattenmagasin och kraftstationer på flera platser utökades och dimensionerades efter effektbehovets variationer på både säsongs-, vecko- och dygnskalan.

En viktig förutsättning var också elnätet som successivt byggdes ut för att sammankoppla produktion och förbrukning. ASEA var tidigt världsledande på kraftöverföring över långa avstånd.

– Det svenska stamnätet och dess förgreningar byggdes ut i takt med ökande elbehov och etableringen av nya produktionsanläggningar som ett resultat av genomtänkt samhällsplanering och grundligt analysarbete, säger Johan Bladh på Energiföretagen.

Situationen idag är helt annorlunda. Det finns ingen som egentligen har ett ansvar för att elsystemet fungerar på lång sikt. Investeringar förväntas komma till på marknadsmässig grund, i den mån de inte kommer till som en följd av politiska beslut. Men faktum är att få stora investeringar i ny planerbar kraftproduktion eller transmission har skett efter avregleringen av elmarknaden. Det som byggs nu i stor skala är framförallt vindkraft, vars produktion inte kan anpassas till elbehovet.

– Vi går mot en situation där vi omväxlande under flera dygn eller till och med veckor i följd får stora överskott eller underskott av elproduktion i de regioner där vindkraften byggs ut som mest. Dessa variationer måste balanseras av planerbar elproduktion, exempelvis vattenkraft – eller i den mån det går, av förbrukning för att kraftsystemet ska hållas i balans, såväl fysiskt som finansiellt.

Förändrad lokalisering, kapacitet och teknisk förmåga hos våra produktionsanläggningar kräver också att kraftnätet anpassas till de nya förutsättningarna för att leverans- och driftsäkerheten ska upprätthållas.

– Att projektera och bygga ny transmission och planerbar elproduktion tar väldigt lång tid – ofta över 10 år – och detta kan skapa problem.

Konsekvenserna av att omställningen går i otakt ser vi redan i form av allt större prisvariationer och prisdifferenser mellan olika elprisområden, fysisk kapacitetsbrist i elnäten och driftsituationer där planerbara produktionsapparater måste handlas upp vid sidan av den vanliga elmarknaden.

– När det gäller vattenkraften så ser vi redan nu hårdare vattenreglering, ökat spill, och ökat slitage på utrustningen till följd av reglering eller körning vid dåliga driftpunkter.

De vattenkraftanläggningar vi har är dimensionerade i en annan tid för tillgodose ett helt annat behov. Precis som när det gäller elnätet så är det helt naturligt att vattenkraftsystemet behöver anpassas till de nya förutsättningarna för att kunna utnyttjas optimalt även i framtiden.

– När det gäller dimensionering av ett kraftsystem är det direkt missvisande att tala om årsmedelvärden och studera hela Sverige. Elsystemet måste hållas i balans i varje tidpunkt i varje enskild kopplingspunkt. Misslyckas detta blir det svart och då är det en klen tröst att vi har ett nationellt elöverskott på årsbasis. Tyvärr saknas denna förståelse hos många beslutsfattare.

När Johan Bladh träffar chefer bland energiproducenter så är ett återkommande önskemål ett starkare stamnät, en mer välfungerande elmarknad, och teknikneutrala och långsiktiga spelregler på energiområdet från politiken.

– Osäkerheterna är stora, vilket förhindrar investeringar i kraftproduktion som är mycket kapitalkrävande och kräver lönsam drift under många decennier för att gå ihop ekonomiskt. Investeringsplaneringen sker med en horisont på 40 år – där pengarna alltså börjar komma tillbaka efter de 10 år det tar att bara få en ny anläggning i drift.

En annan stor utmaning för vattenkraften är de kommande omprövningarna för moderna miljövillkor som har sin bakgrund i EU:s ramdirektiv för vatten.

Det är viktigt att vattenkraften anpassas med hänsyn till de lokala ekosystemen och branschen står fullt ut bakom den nya lagstiftningen och den nationella planen som nyligen beslutades av regeringen. Men det är många svåra avvägningar som ska göras och det råder fortfarande stor osäkerhet hur det i praktiken ska gå till. Det är ett mycket omfattande arbete som väntar, och det är viktigt att det blir rätt, avslutar Johan Bladh.

TEXT: Anders Edström Frejman

Missa inget!

Prenumerera på Branschaktuellt's nyhetsbrev - det är helt kostnadsfritt!