Energi Eldistribution
4 min lästid

Stockholm, en utmaning som aldrig förr

9:e juli 2019, 09:00
Stockholm, en utmaning som aldrig förr
Riddarholmen, Stockholm Foto: Benoît Derrier / CC / Wiki
Marcus Rosenholm Marcus Rosenholm
Like 0

Sverige fortsätter växa och utvecklas. Städerna blir större, bostäder byggs, likaså skolor, sjukhus och infrastruktur för att nämna några. Vi pratar om bostadsbrist, tunnelbanorna behöver byggas ut och badhusen behöver rustas. Men brist på kapacitet eller effekt i elnäten har aldrig varit ett problem. Tills idag.

Vi har kommit till en punkt i Sverige där vi aldrig tidigare varit – vi har brist på nätkapacitet. Det finns fler orsaker till detta. Bland annat har det skett en kraftfull urbanisering och inte nog med det, befolkningen i Stockholm kommer att växa med 30 procent 2010 – 2030. Bostadskapitalet kommer att växa till 320 000 och 11 nya tunnelbanestationer kommer att byggas till 2025. För att inte glömma Förbifart Stockholm och det nya vattenreningsverket.
– Det här driver sammantaget på en jätteefterfrågan av effekt. Idag har vi ett abonnemang från Svenska kraftnät på 1 525 megawatt (MW) som ska täcka totala effektbehovet vid ett givet tillfälle. Ibland, några timmar om året, (de kallaste vinterdagarna), ligger vi över den nivån. Då får vi istället resterande el från den lokala fjärrvärmeoperatören, Stockholm Exergi (320 MW). Det gör att vi klarar att försörja Stockholm med el, berättar Henrik Bergström från Ellevio.

Utmaning för samhällsutvecklingen och energiomställningen
Varför bygger vi då inte bara ut näten, så att vi kan få el från vattenkraften, kärnkraften och vindkraften? Det är här som tillståndsprocesserna och långsiktiga incitament till att investera spelar ut sin roll.
– Tillståndsprocessen är en stor utmaning för oss. För stamnätet kan det ta mellan 10 – 15 år från ansökan om att bygga ut ledningen till färdigt bygge. För att inte nämna konkurrensen om marken också. Men det är inte det enda bekymret. Vi behöver investera i elnätet på alla nivåer (stamnätet, regionnätet och lokalnätet) och det kräver ett stabilt och långsiktigt regelverk för SvK och elnätsbolagen. Enligt prognosen från Svenska kraftnät kan vi först runt 2030 få mer nätkapacitet från stamnätet i Stockholm. Det innebär att vi har en 10-årsperiod där Stockholm kommer att växa otroligt mycket men där stamnätet inte kommer att kunna möta behovet.

Utmaningen med nätkapacitet är inte bara en fråga för växande städer. Ellevio har också redan anslutit 1 000 MW vind i sitt regionnät i Mellansverige och kommer att ansluta ytterligare 1 000 MW till 2021, men stamnätet kommer inte ha tillräckligt med kapacitet att ansluta och föra vidare kraften till de delar av Sverige där elbehovet finns.
– Vi har en kapacitetsproblematik som påverkar både energiomställningen och även samhällsutvecklingen, säger Bergström och fortsätter:

– Den brinnande frågan för oss är verkligen Stockholmsutmaningen. Där tittar vi på vilka alternativa lösningar vi kan använda oss av för att lösa kapacitetsbristen till 2030. Att få in lokalt producerad effekt är den närmaste och robustaste lösningen vi har i närtid. Att säkerställa att vi kan behålla den produktion vi har idag och kanske utöka den för att även möta det effektbehov staden kommer att ha framgent. Men precis som elnätet står fjärrvärmeägarna också för investeringsbehov. Och de har egna utmaningar. Nya fossilskatter och skatt på avfallsförbränning gör att lönsamheten för kraftvärmeproducenter minskar, säger Bergström. Om inte kraftvärmen kan erbjuda mer el och sälja det (nätkapacitetsreserv) till regionnätsägarna när kapaciteten i nätet inte räcker till så har vi ett problem.

Flexiblare kunder?
En annan fråga som Ellevio jobbar med för att potentiellt lösa utmaningen med elförsörjningen är: hur kan vi göra kunderna mer flexibla? Det betyder att kunden kanske kan minska sitt effektuttag under perioder då elnätet är under belastning. (Oftast vid 06.00-09.00 eller 16:00-19.00).
– Vi tittar också på en lösning där samarbetet med Stockholm stad utökas. Där vi kan få komma in tidigare i arbetsprocessen, att tillståndsprocessen förenklas och att stadens egna fastighetsbolag kan bli mer ”effekteffektivare”, säger Bergström och avslutar:

– Nu när vi står inför de största utmaningarna någonsin i energisystemet, skulle vi vilja se en tydligare politisk vilja att hjälpa till och att någon tar ett helhetsperspektiv. Istället för en tuffare skattelagstiftning för kraftvärmen och ett radikalt försämrat regelverk för elnätsbolagen vilket bara skapar sämre investeringsincitament och sämre möjlighet för branschen att lösa de utmaningar samhället står inför.

Text av Jessica Nejman.

Like
0
Dislike
0
Love
0
Angry
0