Bristningsgränsen - Kapacitetsbristen ett faktum i svenska elnät

Det är inte längre ett framtidsscenario vi pratar om,
överliggande elnät i vissa delar av landet börjar närma sig taket
kapacitetsmässigt vad gäller effektuttaget både på regionnätet och stamnätet.
Stockholm, som många andra städer ligger i riskzonen. Vad gör vi nu?

Branschaktuellt har pratat med Vattenfall om dagens och framtida utmaningar kring elnätet med fokus på kapacitetsbristen.
– Det är en ny situation som ingen har förutspått. Svenska kraftnät har sagt nej till abonnemangshöjning för ”borgerlig” tillväxt, vilket är en helt ny företeelse.  Samtidigt tar ledtiderna för tillståndsprocesser längre tid idag än tidigare. Sammantaget innebär det att tillförseln av mer effekt på vissa ställen drar ut på tiden vilket påverkar våra kunder och intressenter. Det finns även potential för förbättring i kommunikationen mellan kommuner och elnätsbolagen, berättar Mikael Björnér, kommunikationsansvarig på Vattenfall Eldistribution.

Generellt finns det på många håll utmaningar med kapaciteten
i Vattenfalls elnät. En del av de stora investeringar bolaget gör handlar om
att bygga ut för större kapacitet. För att säkerställa den framtida
elförsörjningen behövs både kapacitets- och kvalitetshöjande åtgärder i elnätet
för att möta tillväxten i regioner där samhället utvecklas snabbt.
– När det gäller anslutning av stora industrier och producenter till vårt
elnät, som använder mycket el, behöver oftast elnätet förstärkas eller
byggas ut för att man ska kunna starta sin verksamhet. Men när vi har en sådan
ansträngd situation att normalt bostadsbyggande och utbyggnaden av
ladd-infrastruktur hindras på kort sikt, då talar vi om kapacitetsbrist i
elnätet. Orsaken till den uppkomna situationen beror på ett historiskt högt och
snabbt byggande under senare år, i kombination med en ny industrialisering
byggd på el med kunder som har förväntningar på snabbare anslutning till
elnätet än tidigare. För oss innebär det kortare planeringshorisonter och hög
osäkerhet i prognoserna.

Regionala ”flaskhalsar” kan inte lösas

Begränsningar i nätet beror på fler aspekter, bland annat
specifika lokala förutsättningar, vilka behov som efterfrågas samt tiden för
önskad anslutning, berättar Björnér. Kapacitetsbrist i elnätet kan innebära att
det tar längre tid för företagskunder att få nyanslutningar och utökade
abonnemang (inom rimlig tid) – vilket i sin tur försämrar för tillväxt, jobb,
e-mobility, klimat och bostadsbyggande. Regionala ”flaskhalsar” kan inte
lösas på nuvarande marknader.
– Samtidigt som regleringen ställer höga krav på leveranssäkerhet i elnäten
saknas idag en tydlig reglering för flexibilitet på energimarknaden. Det
handlar alltså om att frigöra kapacitet i elnäten, och att effekteffektivisera
snarare än energieffektivisera. Här kommer projekt CoordiNet* in i bilden med
kortsiktiga lösningar på kapacitetsbristen. Behovet av effekt för exempelvis
nya företags-/industrietableringar beror mycket på incitament och möjlighet
till styrning av lastuttag. Men det kommer bli svårt att helt undvika att det
uppstår kö för att ansluta industrier/serverhallar i ett område, då det är
beroende av hur stora nyanslutningarna är, hur snabbt de vill utöka och vilken
kapacitet som finns tillgänglig i befintligt nät.

Mikael Björnér är också väldigt tydlig med att poängtera att
det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att i förväg bygga ut ett elnät (det
vill säga på spekulation) som kan hantera alla tänkbara storlekar på anslutande
kunder i alla delar av nätet.
– Vattenfall arbetar kontinuerligt med prognoser och nätdimensionering utifrån
ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kommuner, regioner och företag behöver ha en
rimlig förväntan på elnätet och det är inte en brist att elnätet måste byggas
ut vid stora nyanslutningar utan ofta ett kvitto på väl förvaltade elnät där
överkapacitet inte har byggts in i förväg utan att nyttjas. När vi beräknar
tillgänglig kapacitet i ett område tas alltid hänsyn till att kunna hantera
”borgerlig” lastutveckling i elnätet. Däremot kan vi inte ta höjd för
ytterligare eventuella stora nyanslutningar, vilket blir ren spekulation.

Lösningen idag: CoordiNet

Idag har vi en efterfrågan på elnätskapacitet som växer
fortare än vad elnätskapaciteten hinner byggas ut. EU-projektet CoordiNet* är
en dellösning som siktar på att använda dagens elnät smartare. Totalt omfattas
tre länder och 33 aktörer med en budget på totalt 150 miljoner kronor. Från
Sverige består teamet av Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution,
Svenska kraftnät, Energiforsk, Expektra AB och Uppsala kommun.
– Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period. Det är en väldigt ambitiös
demonstration av något som vi faktiskt gör på riktigt, det är enbart innovativt
arbete för framtiden – det händer just nu. Tidsplanen är också väldigt
ambitiös, vi har vår allra första demonstration nu till vintern 2019 och sen
väntar en större demonstration 2020, berättar Yvonne Ruwaida, projektledare
från Vattenfall.

Demonstrationsanläggningar med lokala marknadsplatser för
effektivare användning av elnätet kommer att genomföras på fyra områden i
Sverige: Uppland, Gotland, Skåne och Västernorrland/Jämtlands län.
Förutsättningarna och problemen på dessa platser är helt olika.
– Vi arbetar med allt från marknadsdesignfrågor, aggregatorrollen, IT-,
verksamhet- och processarkitektur, prognos av elnätskapaciteten med AI.
Samtidigt undersöker vi hur vi ska koordinera lokalnät, regionalnät, stamnät
och kund och vilka krav de tjänster som elnätsbolagen behöver ska ha. Att jobba
med mycket flexibilitet kräver också att delar av elnätsverksamheten tänker
nytt och hittar systemstöd för bland annat nätplanering och drift.  Det är
en väldigt spännande och utmanande period.

Det känns lite som att stå mitt uppe i en storm, berättar
Yvonne Ruwaida. Det finns förväntningar från omvärlden att Sverige ska ha ett
smart elnät, att vi ska jobba mycket med att frigöra flexibilitet från olika
typer av kunder, både små som stora, hushåll som företag. Här ligger Sverige
efter vissa andra länder, mycket tack vare vattenkraften.
– En stor utmaning är att den här marknaden handlar om effekt. Det finns
väldigt få flexibilitetsleverantörer av effekt idag. Många skulle kunna bidra
med sin flexibilitet men det behövs kunskap. Priserna på marknaden är inte
kända. Det är med andra ord en resa som också framtida
flexibilitetsleverantörer behöver göra. Det är nog egentligen den största
utmaningen. Men stora utmaningar som kan göra stor nytta för samhällsbygget och
klimatet är samtidigt både meningsfullt och roligt, avslutar Ruwaida.

Lösningen på sikt: Kapacitet Stockholm

I Stockholms län kommer elanvändningen öka med 36 procent
inom 10 år. Det är ganska mycket om man tänker att vi redan idag har nått en
status där både region och stamnät har nått sitt kapacitetstak, åtminstone
delar av det, berättar Jan Karlsson som är programledare för Kapacitet
Stockholm – Vattenfalls program för satsningar i nätkapacitet i Stockholms län.

– Nätet byggdes i huvudsak fram till 1980. Sen har utvecklingen stannat av
lite, men vi har klarat oss ganska så bra ändå. Tills nu. Vi har nått en nivå
där anläggningarna är gamla och kapaciteten är nådd. Det är dags att förnya och
förstärka.

I första etappen kommer Vattenfall arbeta med
nätförstärkningar. Ett arbete som antagligen kommer sträcka sig till 2023. 11
ledningar ska åtgärdas och 16 stationer ska bytas ut på en budget om 1,5
miljarder kronor (till att börja med).
– För det första ansluter vi nya stationer för att överföra el från stamnätet
till regionnätet för Stockholms län. Vi spänningshöjer även de 11 ledningarna
från 70 kV (kilovolt) till 130 kV.

”Det gäller att hänga med”

En av de största utmaningarna är bland annat att ro de stora
projekten i hamn – med god kvalitet. Det är därför som Vattenfall sköter det
hela i programform.
– Men det finns utmaningar. Många gånger krävs miljökonsekvensbeskrivningar,
samråd med kommunen och alla inblandade parter. Det är det som tar tid. Själva
ledningen kan vi bygga på sex månader, men tillståndsprocessen kan ta 10 år. Vi
har inte el så det räcker idag i Stockholms län. Det växer väldigt fort och det
gäller att hänga med i infrastruktursatsningarna.

Men Jan avslutar ändå på en positiv not.  
– Det händer så mycket. Just nu arbetar vi för fullt med förberedande faser,
tillstånd, planering och underlag. Det är väldigt spännande att få göra det här
projektet.