2019-05-09 Bristningsgränsen – Kapacitetsbristen ett faktum i svenska elnät https://branschaktuellt.se/wp-content/uploads/2019/05/vattenfall-webb.jpg

Bristningsgränsen – Kapacitetsbristen ett faktum i svenska elnät

Yvonne Ruwaida, projektledare från Vattenfall. Foto: Vattenfall (Bild: Pixabay / cc / blickpixel)
Yvonne Ruwaida, projektledare från Vattenfall. Foto: Vattenfall (Bild: Pixabay / cc / blickpixel)
Energi
Reportage

Det är inte längre ett framtidsscenario vi pratar om, överliggande elnät i vissa delar av landet börjar närma sig taket kapacitetsmässigt vad gäller effektuttaget både på regionnätet och stamnätet. Stockholm, som många andra städer ligger i riskzonen. Vad gör vi nu?

Branschaktuellt har pratat med Vattenfall om dagens och framtida utmaningar kring elnätet med fokus på kapacitetsbristen.
– Det är en ny situation som ingen har förutspått. Svenska kraftnät har sagt nej till abonnemangshöjning för ”borgerlig” tillväxt, vilket är en helt ny företeelse.  Samtidigt tar ledtiderna för tillståndsprocesser längre tid idag än tidigare. Sammantaget innebär det att tillförseln av mer effekt på vissa ställen drar ut på tiden vilket påverkar våra kunder och intressenter. Det finns även potential för förbättring i kommunikationen mellan kommuner och elnätsbolagen, berättar Mikael Björnér, kommunikationsansvarig på Vattenfall Eldistribution.

Generellt finns det på många håll utmaningar med kapaciteten i Vattenfalls elnät. En del av de stora investeringar bolaget gör handlar om att bygga ut för större kapacitet. För att säkerställa den framtida elförsörjningen behövs både kapacitets- och kvalitetshöjande åtgärder i elnätet för att möta tillväxten i regioner där samhället utvecklas snabbt.
– När det gäller anslutning av stora industrier och producenter till vårt elnät, som använder mycket el, behöver oftast elnätet förstärkas eller byggas ut för att man ska kunna starta sin verksamhet. Men när vi har en sådan ansträngd situation att normalt bostadsbyggande och utbyggnaden av ladd-infrastruktur hindras på kort sikt, då talar vi om kapacitetsbrist i elnätet. Orsaken till den uppkomna situationen beror på ett historiskt högt och snabbt byggande under senare år, i kombination med en ny industrialisering byggd på el med kunder som har förväntningar på snabbare anslutning till elnätet än tidigare. För oss innebär det kortare planeringshorisonter och hög osäkerhet i prognoserna.

Regionala ”flaskhalsar” kan inte lösas

Begränsningar i nätet beror på fler aspekter, bland annat specifika lokala förutsättningar, vilka behov som efterfrågas samt tiden för önskad anslutning, berättar Björnér. Kapacitetsbrist i elnätet kan innebära att det tar längre tid för företagskunder att få nyanslutningar och utökade abonnemang (inom rimlig tid) – vilket i sin tur försämrar för tillväxt, jobb, e-mobility, klimat och bostadsbyggande. Regionala ”flaskhalsar” kan inte lösas på nuvarande marknader.
– Samtidigt som regleringen ställer höga krav på leveranssäkerhet i elnäten saknas idag en tydlig reglering för flexibilitet på energimarknaden. Det handlar alltså om att frigöra kapacitet i elnäten, och att effekteffektivisera snarare än energieffektivisera. Här kommer projekt CoordiNet* in i bilden med kortsiktiga lösningar på kapacitetsbristen. Behovet av effekt för exempelvis nya företags-/industrietableringar beror mycket på incitament och möjlighet till styrning av lastuttag. Men det kommer bli svårt att helt undvika att det uppstår kö för att ansluta industrier/serverhallar i ett område, då det är beroende av hur stora nyanslutningarna är, hur snabbt de vill utöka och vilken kapacitet som finns tillgänglig i befintligt nät.

Mikael Björnér är också väldigt tydlig med att poängtera att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att i förväg bygga ut ett elnät (det vill säga på spekulation) som kan hantera alla tänkbara storlekar på anslutande kunder i alla delar av nätet.
– Vattenfall arbetar kontinuerligt med prognoser och nätdimensionering utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kommuner, regioner och företag behöver ha en rimlig förväntan på elnätet och det är inte en brist att elnätet måste byggas ut vid stora nyanslutningar utan ofta ett kvitto på väl förvaltade elnät där överkapacitet inte har byggts in i förväg utan att nyttjas. När vi beräknar tillgänglig kapacitet i ett område tas alltid hänsyn till att kunna hantera ”borgerlig” lastutveckling i elnätet. Däremot kan vi inte ta höjd för ytterligare eventuella stora nyanslutningar, vilket blir ren spekulation.

Lösningen idag: CoordiNet

Idag har vi en efterfrågan på elnätskapacitet som växer fortare än vad elnätskapaciteten hinner byggas ut. EU-projektet CoordiNet* är en dellösning som siktar på att använda dagens elnät smartare. Totalt omfattas tre länder och 33 aktörer med en budget på totalt 150 miljoner kronor. Från Sverige består teamet av Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution, Svenska kraftnät, Energiforsk, Expektra AB och Uppsala kommun.
– Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period. Det är en väldigt ambitiös demonstration av något som vi faktiskt gör på riktigt, det är enbart innovativt arbete för framtiden – det händer just nu. Tidsplanen är också väldigt ambitiös, vi har vår allra första demonstration nu till vintern 2019 och sen väntar en större demonstration 2020, berättar Yvonne Ruwaida, projektledare från Vattenfall.

Demonstrationsanläggningar med lokala marknadsplatser för effektivare användning av elnätet kommer att genomföras på fyra områden i Sverige: Uppland, Gotland, Skåne och Västernorrland/Jämtlands län. Förutsättningarna och problemen på dessa platser är helt olika.
– Vi arbetar med allt från marknadsdesignfrågor, aggregatorrollen, IT-, verksamhet- och processarkitektur, prognos av elnätskapaciteten med AI. Samtidigt undersöker vi hur vi ska koordinera lokalnät, regionalnät, stamnät och kund och vilka krav de tjänster som elnätsbolagen behöver ska ha. Att jobba med mycket flexibilitet kräver också att delar av elnätsverksamheten tänker nytt och hittar systemstöd för bland annat nätplanering och drift.  Det är en väldigt spännande och utmanande period.

Det känns lite som att stå mitt uppe i en storm, berättar Yvonne Ruwaida. Det finns förväntningar från omvärlden att Sverige ska ha ett smart elnät, att vi ska jobba mycket med att frigöra flexibilitet från olika typer av kunder, både små som stora, hushåll som företag. Här ligger Sverige efter vissa andra länder, mycket tack vare vattenkraften.
– En stor utmaning är att den här marknaden handlar om effekt. Det finns väldigt få flexibilitetsleverantörer av effekt idag. Många skulle kunna bidra med sin flexibilitet men det behövs kunskap. Priserna på marknaden är inte kända. Det är med andra ord en resa som också framtida flexibilitetsleverantörer behöver göra. Det är nog egentligen den största utmaningen. Men stora utmaningar som kan göra stor nytta för samhällsbygget och klimatet är samtidigt både meningsfullt och roligt, avslutar Ruwaida.

Lösningen på sikt: Kapacitet Stockholm

I Stockholms län kommer elanvändningen öka med 36 procent inom 10 år. Det är ganska mycket om man tänker att vi redan idag har nått en status där både region och stamnät har nått sitt kapacitetstak, åtminstone delar av det, berättar Jan Karlsson som är programledare för Kapacitet Stockholm – Vattenfalls program för satsningar i nätkapacitet i Stockholms län.
– Nätet byggdes i huvudsak fram till 1980. Sen har utvecklingen stannat av lite, men vi har klarat oss ganska så bra ändå. Tills nu. Vi har nått en nivå där anläggningarna är gamla och kapaciteten är nådd. Det är dags att förnya och förstärka.

I första etappen kommer Vattenfall arbeta med nätförstärkningar. Ett arbete som antagligen kommer sträcka sig till 2023. 11 ledningar ska åtgärdas och 16 stationer ska bytas ut på en budget om 1,5 miljarder kronor (till att börja med).
– För det första ansluter vi nya stationer för att överföra el från stamnätet till regionnätet för Stockholms län. Vi spänningshöjer även de 11 ledningarna från 70 kV (kilovolt) till 130 kV.

”Det gäller att hänga med”

En av de största utmaningarna är bland annat att ro de stora projekten i hamn – med god kvalitet. Det är därför som Vattenfall sköter det hela i programform.
– Men det finns utmaningar. Många gånger krävs miljökonsekvensbeskrivningar, samråd med kommunen och alla inblandade parter. Det är det som tar tid. Själva ledningen kan vi bygga på sex månader, men tillståndsprocessen kan ta 10 år. Vi har inte el så det räcker idag i Stockholms län. Det växer väldigt fort och det gäller att hänga med i infrastruktursatsningarna.

Men Jan avslutar ändå på en positiv not.  
– Det händer så mycket. Just nu arbetar vi för fullt med förberedande faser, tillstånd, planering och underlag. Det är väldigt spännande att få göra det här projektet.

Missa inget!

Prenumerera på Branschaktuellt's nyhetsbrev - det är helt kostnadsfritt!