Kungsbackas nya passivhusskola snart klar för inflyttning

Till hösten är det skolstart i ett av Sveriges största passivhusprojekt; Kollaskolan i Kungsbacka. Det blir en modern skola som både smälter in i den nya stadsdelen samtidigt som man tagit ut svängarna vid utformningen.

Till hösten flyttar årskurs 6-9 in i Kungsbacka kommuns nya skola; Kollaskolan. Skolan är unik på så sätt att den är en av de absolut största passivhusprojekten i Sverige. Skolan är dimensionerad för 360 elever och med en bruttoarea, BTA, på cirka 8000 kvadratmeter inklusive en fristående idrottshall. Den senare är mycket energieffektiv även om den inte är projekterad att uppfylla kriterierna för passivhus.

Skolan är belägen mitt i Kungsbacka kommuns största bostadsprojekt – Kolla parkstad – med över 1100 bostäder med varierande upplåtelseformer, varav ett antal hyresrätter byggs med passivhusteknik. De senare är helt integrerade i stadsbilden tillsammans med övriga flerfamiljshus. Det är annars ovanligt att man planerar flerfamiljshus i form av passivhus tillsammans med de som byggs med traditionell teknik. Tanken är att passivhusen ska smälta in estetiskt med de senare.

När det gäller Kollaskolan har dock arkitekten tagit ut svängarna högst väsentligt. Till att börja med är skolan utformad i en V-form. I ”spetsen” av bokstaven finns en central kärna med för skolan gemensamma delar. Här återfinns ett atrium med kopplingar till skolans alla tre plan. Härifrån når man de gemensamma lektionsalarna såsom Slöjd, NO, Musik, Hemkunskap etc och matsal, bibliotek och det är även här som skolans administration är belägen samt huvudentrén i söderläge.

I varje flygel på plan 1 och 2 ligger sedan arbetslagsarenorna med klassrum och lärarrum för eleverna och lärarna. Tanken är att skapa återvändsgränder för att på ett naturligt sätt minimera spring i korridorerna. Dessutom finns ett antal mindre entréer från norr som underlättar tillgången till flyglarna.
– För oss som byggare är det ett på flera sätt ett unikt projekt. Rent utseendemässigt skiljer det sig det en hel del från många andra byggnader. Huskroppen är till exempel tjockare mot mitten och smalare ut mot kanterna och innehåller en hel del intressanta byggnadstekniska lösningar, säger Efraim Ljung, platschef på Tuve Bygg som är totalentreprenör för Kollaskolan i samverkan med Eksta Bostads AB.

Och han fortsätter:
– Till exempel så lutar taknocken och ligger diagonalt över taket vilket är en mycket ovanlig takkonstruktion. Det faktum att skolan byggs som passivhus ställer dessutom mycket stora krav på att minimera köldbryggor, luftläckage och andra energiförluster i hela byggnaden.

Stor energi har lagts ned på att verifiera att byggnaden är lufttät, vilket är mycket viktigt vid passivhus.
– Vi har gjort detta flygelvis där vi genomfört provtryckningar i omgångar och gjort noggranna läcksökningar.

Han berättar att kommunikationen med installatörerna varit en mycket viktig del för att lyckas med att skapa ett tätt och energieffektivt hus.
– Alla måste vara mycket noggranna i materialval och vi har till exempel ansträngt oss för att minimera antalet dragningar och genomgångar i väggar.

Tre visioner har varit och är viktiga för teamet som bygger och för byggnaden som snart står klar förklarar Efraim Ljung som varit med redan från start.
– Slutresultatet som vi lämnar ifrån oss ska vara en skola som är mycket energieffektiv. Byggnaden ska bidra till att skapa en kreativ miljö för lärare och elever där även materialval gjorts med stort fokus på att de ska vara hållbara både i aspekten låg miljöbelastning och slitstarka. Vi har bland annat involverat vaktmästare, rektorer, fritidspersonal och driftspersonal och gjort material- och inredningsval med hjälp av deras erfarenheter, säger Efraim Ljung.

För Christer Kilersjö som är VD för det kommunala fastighetsbolaget Eksta är detta långt ifrån det första passivhusprojektet.
– Vi bygger sedan ett antal år tillbaka konsekvent all nyproduktion som passivhus oavsett om det rör sig om flerfamiljshus, förskolor, äldreboenden eller – som i detta fall – en skola. Vår erfarenhet är att passivhuskriterierna varken är svåra eller mycket dyrare att bygga efter.

Man resonerar att det är saknas anledning att endast bygga enligt BBR när man ändå ska uppföra en byggnad som ska användas i så många år.
– Vi vet att som passivhus kan mycket stora energibesparingar göras under hela byggnadens livstid. Ytterligare en fördel är att en granskning görs av tredje man. I detta fall en passivhuscertifiering.

Från kommunens sida arbetar man hårt med att minska energianvändningen på olika sätt för att nå upp till målen som satts både nationellt men även lokalt av politiker i kommunen.
– Som offentlig fastighetsföretagare vill vi på Serviceförvaltningen inom kommunen vara ett föredöme inom energiområdet. Vi jobbar därför med högt ställda energikrav i vår egen byggprocess, men även när vi hyr lokaler av andra fastighetsägare såsom vi gör med denna skola. Vi strävar efter att erbjuda Sveriges bästa skolor och det är därför extra roligt att skolan verkligen ligger i framkant även inom energi- och miljöområdet, säger Ulrika Granfors, kommunens fastighetschef.