2019-12-20 Hållbar stadsutveckling i Göteborg – Intervju med stadsarkitekten Björn Siesjö https://branschaktuellt.se/wp-content/uploads/2019/12/bjorn-siesjo-webb.jpg

Hållbar stadsutveckling i Göteborg – Intervju med stadsarkitekten Björn Siesjö

Björn Siesjö, stadsarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg Stad. Fotograf: Viktor Synnerdahl
Arkitektur
Bostad
Reportage

Göteborg har inlett sitt största utvecklingsprång i modern historia. Staden ska växa med nära en tredjedel till 2035 och ambitionen är att skapa en mer sammanhängande och socialt hållbar stad.

Björn Siesjö, stadsarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg Stad menar att staden idag i stora delar är ett resultat av funktionalismens, eller modernismens stadsplaneringsideal och att den största skillnaden om 15 år jämfört med idag kommer handla om hur vi tar oss fram.

– Den glesa staden är inte hållbar, vare sig miljömässigt, socialt eller ekonomiskt. Mycket resurser och tid läggs på att förflytta sig, och den skapar avstånd mellan människorna. Nu pågår arbetet med att omvandla Göteborg från en stad som genomkorsas av en mängd större trafikleder till en sammanhållen och förtätad stad, säger Björn Siesjö.

Nu är bostadsbristen stor i Göteborg, som i många andra svenska städer som bland annat Stockholm. Björn Siesjö menar att det inte räcker att kommunerna bygger nya bostäder, eftersom de många gånger blir för dyra för dem som är i störst behov av en bostad.

– Det går inte att bygga nytt som är billigt, men vi arbetar för att tillsammans med exploatörer hitta lösningar, t ex med differentierade hyror. Vi måste också se till att bygga en attraktiv, tät stad med offentliga, gemensamma rum. Hur den offentliga ytan i en stad används har stor betydelse för den sociala hållbarheten.

Främja möten och inkludering

Göteborg är en delad stad. Klyftorna mellan de som har mer och de som har mindre har ökat. Hur kan stadsplanering bidra till att göteborgarna bor, arbetar och träffas mer blandat? Siesjö menar att man inte enbart kan bygga bort segregationen utan att man måste verka på flera områden.

– Genom att förtäta och skapa liv i stadsdelscentra och längs stråk där människor rör sig kan vi främja möten och inkludering. Den stadsplanering som vi gjorde efter andra världskriget och under miljonprogrammen bidrog till segregering i och med att det inte fanns någon naturlig övergång från stadsdel till stadsdel.

Förtätning kan betyda att man bygger mer på höjden, det vill säga lägger till fler våningar på dagens hus eller bygger på dåligt utnyttjade ytor. Det är ett begrepp som återkommer när det pratas stadsutveckling. En stad som är tätare bebyggd är billigare att värma upp och därför bättre för miljön.

– Att förtäta betyder inte nödvändigtvis att vi ska bygga på höjden. Vi jobbar framförallt med förtätning av människor, att öka antalet boende per kvadratmeter. Göteborg är en väldigt gles stad, med många dåligt använda ytor. Titta bara på stadsdelen Gullbergsvass, som domineras av parkeringsplatser och tomma områden.

Men finns det inte en risk att man bygger bort stadens grönområden och parker när man förtätar?

– Nej inte alls. Vi är noga med att bygga parker i samma takt som vi alltid gjort. Vi ser till att varje stadsdel blir så fullständig som möjligt med alla komponenter som bostäder, kontor, handel, parker och torg, avslutar Björn Siesjö.

Reportaget publicerades först i Bygg & Fastighet #3 2019.

Missa inget!

Prenumerera på Branschaktuellt's nyhetsbrev - det är helt kostnadsfritt!