Det går minst lika bra med cellulosa

Utöver att agera informationskanal om cellulosa är tanken med Svensk Isolering även att utgöra plattform för aktörer på svensk isoleringsmarknad. Pär Klyvner är branschorganisationens ordförande.

– Vi behöver samla oss för att isolering är en stor bit av svensk byggindustri och de som håller på med mineralull har dominerat marknaden där vi vill förstärka vår position, säger Klyvner.

Han berättar att det tidigare har varit svårt för konsumenter att hitta neutral information om cellulosans egenskaper som isolering.

– Vi vill vara en enhetlig röst utåt mot konsument och sakkunniga såsom arkitekter med flera, men också stärka oss marknadsföringsmässigt i stället för att slåss och konkurrera med varandra.

Föreningen består just nu av fyra medlemmar, med en femte på väg in, vilket sammantaget utgör majoriteten av alla aktörer som verkar i Sverige – borträknat importerade märken från utlandet.

Cellulosans fördelar

De flesta känner nog till cellulosans vinster gällande koldioxidavtryck, men färre har kanske koll på dess förmåga att hantera fukt och snabba temperaturväxlingar.

– Fördelar är att den har likvärdig isoleringsförmåga som mineralull eller cellplast och kan både ta emot och avge fukt. Det man vill undvika i hus är fukttoppar som dämpas av cellulosan.

Klyvner menar att man får en betydligt plattare linje över årsbasis så att man slipper de potentiellt skadliga fukttopparna tack vare att cellulosaisolering är hygroskopisk. Ytterligare en aspekt är att cellulosan är en högdensitetsprodukt med en trög konstruktion som fungerar som en lagring.

– Väderväxlingar behöver inte påverka så mycket för att värme och kylsystem hinner kompensera. Våren fram till högsommar kan få övertemperaturer med vanlig isolering som gör att man måste öppna fönster, sen på natten blir det kallt för att det inte finns samma tröghet. Den höga densiteten skapar också väldigt bra ljuddämpning, säger Klyvner.

Man slipper alltså övertemperaturer såväl som kyla för att värmen hålls kvar. Ett annat karaktärsdrag han gärna lyfter hos cellulosa är att materialet är förhållandevis lufttätt samtidigt som fukten kan gå igenom. Blir det läckage i skikten som ska hindra drag så vill man inte att luft ska röra sig i isoleringen.

– Med cellulosa har luften svårt att röra sig i isoleringen på grund av den höga densiteten, säger han.

Sist men inte minst vill Klyvner även lyfta arbetsmiljön vid hantering.

– Det är väldigt viktigt för byggarna med arbetssituationen som är väldigt mycket bättre med cellulosa. Det kliar inte och man får inte hosta och så vidare.

Ser du några nackdelar eller utvecklingspotential med cellulosaisolering?

– Man har optimerat detta under minst 30 år och det som finns att utveckla är att utöka möjligheter för applikationer, det vill säga vad man kan isolera med cellulosa.

Cellulosans framtid och popularitet

Lunds universitet har tagit fram en ny metod för att mäta isoleringens effektivitet som visar att cellulosan står sig lika bra som mineralull eller cellplast. Den har även en så kallad bastueffekt.

– När den tar emot och avger fukt så alstras energi, förklarar Klyvner.

Materialets miljöaspekter såsom koldioxidavtryck utgör dock för närvarande troligtvis dess allra starkaste konkurrensfördel, inte minst med tanke de nya klimatdeklarationerna där cellulosa ligger bra till på flera punkter i jämförelse med annan isolering.

–  Samhället står inför stora utmaningar för att minska klimatpåverkan, och då faller det sig naturligt att välja träbaserade material också som isolering som binder koldioxid och blir så kallade kolfällor.

Vad gäller popularitet i form av materialval finns inga säkra siffror, bara gissningar på att cellulosa kan tänkas utgöra någonstans mellan 5 och 10 procent av marknaden.

– För 5-6 år sen fick jag förklara vad det var för något men det behöver jag inte nu, så det har kommit in i folks medvetande, avslutar Pär Klyvner.

Text: Malin Rothenborg