BergguidenKompetensförsörjning – en av våra största utmaningar
16.06.2015 12:57 3 min lästid

Kompetensförsörjning – en av våra största utmaningar

16.06.2015 12:57 3 min lästid

Bergsprängningskommittén firade nyligen 60 år

Marcus Rosenholm
0

Bergsprängningskommittén firade nyligen 60 år som förening på den välbesökta BK-dagen. Dess nye ordförande Robert Sturk blickar framåt och ser framtida kompetensförsörjning som en av branschens största utmaningar.

Det finns få branschföreningar som kan uppvisa en sådan bredd bland sina medlemmar som Bergsprängningskommittén. Föreningen som räknar sin start från 1945 samlar företag som arbetar med projektering, byggande och drift av berganläggningar. Men också företag som sysslar med gruvdrift och tillverkare av maskiner och utrustningar för branschen.

Medlemsföretagen som representerar allt från stora beställare som Trafikverket och gruvföretag till konsultföretag och entreprenörer av varierande storlek samlar en mycket stor del av svenskt näringsliv. Utöver detta finns bland annat även högskolor och Sveriges Geologiska Undersökning bland medlemmarna.

Huvudsyftet med föreningen är erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna för att främja ”impulser till fortsatt forskning och utveckling i branschen”. Informationsutbyte är också en viktig del på den årliga så kallade BK-dagen.
– De föreläsningar och presentationer som medlemsföretag gör på BK-dagen fyller ett viktigt syfte just för att ge glimtar av vad som händer i branschen. Just i år hade vi satsat på färre, men lite längre föredrag, med spännande fördjupningar i intressanta områden, säger Robert Sturk som är relativt ny på sin post.

Han har sedan starten på Skanska 1988 arbetat inom den del av organisationen som han beskriver har hand om större projekt, till exempel tunnelbyggen, bergrum och andra större anläggningar.
– Det är allmänt känt att våra medlemmar är verksamma i en cyklisk bransch. Från att ha upplevt en tydlig topp märker vi nu att bland annat gruvsidan är nere i en svacka. Främst på grund av lägre råvarupriser.

När det gäller just anläggningsprojekt med bäring på gruvsidan så har en rad större investeringar tagits under de senare åren. Han nämner till exempel LKABs nya huvudnivå på 1365 meters djup som är ett av de allra största enskilda industriprojekten i svensk historia.
– Det är uppenbart att vi för närvarande befinner oss mellan de stora projekten. 2014 var relativt lugnt och så blir det även under 2015 då inte så många större projekt kommer att starta med bergproduktion under året.

Men redan under 2016 och kommande år kommer troligen flera större infrastrukturprojekt att komma igång på allvar.
– Ja, Förbifarten i Stockholmligger närmast och sedan har vi Västlänken i Göteborg, Ostlänken och även Götalandsbanan samt utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. Byggandet av SKBs slutförvar för kärnbränsle är ett annat kommande projekt som branschen känt till sedan länge.

Och han fortsätter:
– Det går naturligtvis inte att komma ifrån att Trafikverket är en mycket viktig spelare och förstås den enskilt största beställaren. Det skapar stor volym för våra företag som har sin huvudverksamhet inom tunnel och andra undermarksarbeten.

Samtidigt har konkurrensen skärpts tydligt, vilket förstås välkomnas av beställarsidan. Branschen har blivit mycket mer internationell och det gäller att vara på tårna.
– Min bedömning är att svenska företag står sig väl internationellt. En större utmaning är däremot att behålla kompetensen under svackor och säkra återväxten. Att fortsätta attrahera yngre till branschen är därför en viktig fråga för oss, avslutar Robert Sturk.

Spara den här artikeln

Missa inget! Prenumerera gratis på nyhetsbrevet

Prenumerera på Branschaktuellt’s nyhetsbrev – det är helt kostnadsfritt!