ArkitekturArkitekten om trästaden på allas läppar
17/12/2021 7min lästid

Arkitekten om trästaden på allas läppar

17/12/2021 7min lästid
Arkitekten om trästaden på allas läppar

Harriet Wistemar har arbetat som kommunarkitekt i Skellefteå sedan 2008.
Foto: Privat

Harriet Wistemar började som kommunarkitekt i Skellefteå i en tid av fallande invånarantal år 2008. Tretton år senare befinner sig staden, med Wistemar i spetsen, i en expansion som får statistiken för framtidsprognoserna att slå bak ut.

Wistemar flyttade till Skellefteå från Ekerö år 2000. Sedan dess har hon sett staden förvandlas från en plats med mängder av ekande bostäder till en där söktrycket från inflyttande är så högt att det knappt finns en ledig lägenhet att få tag i.

– Det var helt fantastiskt för oss, eftersom det fanns så många lediga lägenheter och radhus att välja bland. Idag finns ju inte en bostad ledig, säger hon.

Vid den tiden dalade befolkningsmängden och fokus från kommunens sida låg snarare på vilka hus som lämpligast kunde rivas, än på planering för nybyggnationer.

– Idag hade man ju behövt de bostäderna, konstaterar hon.

Hon fick rollen som kommunarkitekt 2008 och för Harriet Wistemar började stadsutvecklingsprojektet som Skellefteå nu är mitt uppe i med en översiktsplan 2011, samt utvecklingsstrategin 2030 som lade grunden. I den planeringen ingick bland annat diskussioner om det stora industriområde som sedermera kom att haffas av Northvolt. 

– Vi gjorde en detaljplan för 200 hektar och trodde inte att Northvolt skulle ta allt, men det gjorde dom. I den fördjupade översiktsplanen för centrala staden tittade vi sedan på hur människor rör sig i stadsmiljö och försökte hitta målpunkter i form av bra mötesplatser.

Stadens landmärke tillika en av världens högsta träbyggnader

Ett av de första projekten som började undersökas och planeras för var kulturhuset som invigdes i början av september i år, som dragit till sig stor uppmärksamhet även utanför Sveriges gränser.

Sara kulturhus norra entré. Foto: Sven Burman

– Om jag har gjort något väldigt bra i min karriär så är det när jag tjatade mig till en öppen allmän arkitekttävling för kulturhuset. Det var ett jätteroligt jobb och blev väldigt bra marknadsföring för oss, berättar Wistemar.

Över 60 tävlingsbidrag kom in varav 55 kvalificerade sig för granskning. Tävlingen var klar 2015 och sex år senare står stadens nya landmärke, tillika en av världens högsta träbyggnader på plats.

– Sara kulturhus är ett hus för alla som skapar puls i staden. Flödet är viktigt och man ska känna sig välkommen där utan att man måste ha ett ärende.

Tanken med kulturhuset är att det ska rymma något för alla, vilket i sig löper som en röd tråd i framtidsplanerna för hela staden. 

Hur kommer Skellefteå se ut 2040?

– Vi har en levande stadskärna och stadsdelarna har vuxit. Vi har sett till att alla har nära till grönområden. 15-minutersstaden pratar vi om som jag tror kommer från Paris borgmästare, om att nå allt man behöver, och vi har bra förutsättningar för det.

Just hemkommen från Stockholm har hon färskt i tanke och känsla vad hon inte vill ska hända med sin nya hemstad.

– I Stockholm finns inte de här små härliga affärerna och verksamheter i markplan. Jag tänker att vi verkligen ska värna vår stadskärna och en sak som vi jobbar mycket med är att få markplan levande.

I övrigt lyfter hon bygget av Norrbotniabanan som är i full gång nu, som ökar möjligheterna för invånarna att åka tåg, såväl i stadens absoluta närhet som långt ut till platser runt omkring.

– Då kan vi åka tåg och har utvecklat området i stadskärnan men det har även skett en omvandling med bra boendeområden runt om.

Orterna som ligger nära lyfter hon som intressanta för fina boendemiljöer, samt det faktum att kommunen har 38 mil kust och 5 stora älvar. För att underlätta utvecklingen av bebyggelse nära vatten önskar Wistemar se en underlättad procedur gällande strandskyddet.

– Det finns inget strandskydd i staden. Men om vi ska göra en ny plan träder strandskyddet in och vi måste försöka få det upphävt igen. Det ställer till det lite för oss.

Ett exempel på ett vattennära område som redan hunnit ta form, som hon ser som särskilt lyckat är Älvrummet.

– Vi har tagit det området i anspråk nu och jobbat mycket med det. Förr vände man sig från älven och nu finns jättefina restauranger där ut mot älven. Det blev verkligen en hit.

Wistemar ser framför sig en framtida stad med intressanta områden i anslutning till hamn och stadsmiljö där man har tagit tillvara den attraktionen som just vatten har.

– Här har vi landhöjning så vi sjunker ju inte. Även om vattnet höjs så klarar vi oss.

Vägen framåt kantas av hänsyn till hållbarhet

Just klimatfrågan har varit och är fortsatt en viktig del i Skellefteås resa framåt och Wistemar nämner dagvattnet som exempel på en fråga som diskuteras mycket just nu. En annan viktig fråga handlar om att säkerställa tillräckligt mycket grönska och grönområden för att klara temperaturväxlingarna.

– Träden är ju oerhört viktiga och vi måste plantera mer för att få en jämnare temperatur centralt. I stadsmiljö blir det varmare eftersom betong och sten lagrar värmen på ett annat sätt. Grönskan dämpar temperaturen, men tar även upp regn och det är också viktigt.

Träbyggandet är också en viktig hållbarhetsfråga. I Skellefteå finns sedan länge såväl materialet som kunskapen och forskningen redan på plats och många av de kommunala byggnaderna är byggda just i trä.

– Vi har till och med ett parkeringshus i trä och det ger en mycket tryggare känsla. Där finns luft och det är en intressant byggnad som blivit som en liten lykta i slutet av gågatan.

Sveriges äldsta träbro går över Skellefteälven.

Lejonströmsbron från 1737 är Sveriges äldsta träbro. Foto: Wikimedia

– Vi bygger fler i trä nu. År 2040 hoppas och tror jag att vi har många fler broar över älven som kopplar samman staden.

Den snabba byggtakten ställer höga krav på att rekryteringen av arbetskraft hänger med i samma hastighet. Kommunens bygglovsenhet fick som exempel in 60 nya ärenden per vecka förra sommaren och söker i skrivande stund fyra nya handläggare.

– Min kollega sa att till och med Stockholm tycker att det är mycket. Vi har ju ingen brist på jobb kan jag säga.

Skellefteå är en liten stad under kraftig tillväxt och ytterligare ett exempel på det är hamnen som bara den byggs ut för en halv miljard för att kunna ta emot stora transportfartyg. Med den snabba expansionen följer givetvis en hel del utmaningar, varav vissa mer- och andra kanske lite mindre väntade.

– Det vi har lite emot oss är att statistiken visar att vi skulle minska i befolkning men istället ökar vi. Vi har vänt i rekordhastighet och statistiken hinner inte med.

Ett exempel på hur det ställer till det när siffrorna inte hänger med, berättar Wistemar är att det gör det kämpigt för kommunen att få till en flytt av e4an som går mitt igenom staden.

– Siffrorna som Trafikverket och bankerna tittar på visar ju att vi ska minska och det blir ett dilemma hur vi ska få dom att ändra sig. Lars Hedqvist som är vår planeringschef är mycket bekymrad och försöker hitta sätt att visa att vi växer.

Avslutningsvis understryker Wistemar att det är roligt att så många vill investera ändå, senfärdiga siffror och missvisande prognoser till trots.

– Det finns så många inslag i det här. Det är roligt och ganska mycket. 

Text: Malin Rothenborg

Spara den här artikeln

Missa inget! Prenumerera gratis på nyhetsbrevet

Prenumerera på Branschaktuellt’s nyhetsbrev – det är helt kostnadsfritt!