ArkitekturSiesjö: ”En ful stad är en sämre fungerande stad”
11.11.2021 12:46 5 min lästid

Siesjö: ”En ful stad är en sämre fungerande stad”

11.11.2021 12:46 5 min lästid

Björn Siesjö. Foto: Rebecca Havedal.

Intervju med en av nyckelpersonerna i Göteborgs stora stadsutvecklingsprojekt som ska få staden att växa med ungefär en tredjedel fram till 2035. Målet är att skapa en mer sammanhängande stad med hållbarhet som främsta fokus. 

Malin Rothenborg
0

Björn Siesjö gick från privat sektor till att börja arbeta som stadsarkitekt i Göteborgs stad i början av 2012.

– Det bästa med att vara stadsarkitekt är överblicken och möjligheten till påverkan på hela staden, säger Siesjö.

Han ser staden i förändring som en evighetsprocess, där det primära just nu handlar om utvecklingen av en mer sammanhållen, lättillgänglig, hållbar stad. För att lyckas med den målsättningen menar Siesjö att en extra angelägen utmaning är att ersätta bilen som stadens främsta transportmedel.

Göteborg är som en nordamerikansk stad i Europa, med stadsmotorvägar och jättelika trafikspagettihögar

– Göteborg är som en nordamerikansk stad i Europa, med stadsmotorvägar och jättelika trafikspagettihögar. Fotgängarnätet är trasigt och det går inte att röra sig på alla håll i en trygg och attraktiv miljö om man går till fots eller cyklar. Vi har försummat kollektivtrafiken och stadslivet.

Siesjö menar att staden är byggd som en bilstad med för många dåligt använda ytor, där man har prioriterat biltrafik och markparkeringar som tar stor plats även i centralt. När staden växer fordras därför en utveckling till förmån för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik för att nå hållbarhetsmålen.

– Om du fortsätter Odinsgatan bort över till fots eller med cykel så kommer du till slut in i trafikspagetti där du utsätts för buller, partiklar, väder och vind i en tråkig och farlig bilmiljö. Den typen av miljöer ska vi bygga om och bygga bort så att vi får en stad där vi har genomgående stråk som är trevliga och attraktiva i sin helhet. Det är en solklar målsättning.

Just Odinsgatan pekar Siesjö samtidigt ut som ett av många exempel där man redan har genomfört lyckade projekt som i det lilla haft stor betydelse för att skapa en trivsammare stadsdel.

– Där lyfte man bort busstrafiken och la den på en separat bana närmast järnvägen. Från en gata med fyra bilfiler byggdes en med två filer och cykelbana. Vid den stora rondellen från Odinsplatsen som förr var ett stort asfaltshav har man gjort en stadsdelspark som är väldigt fin, som bidrar till att det är en annan sorts stadsdel nu än det var tidigare. Det är hela tiden de där små förändringarna som blir viktiga för att skapa en vänligare stad med förutsättningar för ett fungerande stadsliv.

Järntorget är ytterligare ett exempel som Siesjö anser vara ett lyckat projekt i stadens utveckling.

– När jag flyttade till Göteborg var där någon sorts motorvägsstandard med skyltar ovanför vägbanan och motorvägsräcken runt en plats i mitten. Järntorget var ett elände med motorvägsestetik mitt i stadens kärna, men den byggdes om och man tog bort en del av bilframkomligheten vilket har blivit bra.

Siesjö menar att Järntorget innan ombyggnaden är ett typiskt exempel på hur Göteborg har sett ut och fortfarande ser ut på många håll. 50 procent av stadsinvånarnas jobbresor sker fortfarande med bil, vilket ur ett hållbarhetsperspektiv inte kan klassas som annat än för mycket.

– Man kan givetvis inte bygga bort ett sådant beroende av bil utan att erbjuda något alternativ. En funktionell stad är ju en stad som fungerar för sina medborgare, där det är lätt att ta sig fram mellan olika platser. Nu med klimathotet så måste vi bygga en hållbar stad där man förflyttar sig på andra vis än man har gjort tidigare.

Västlänken är en viktig del i den omställningen. Den nya järnvägstunneln ökar kapaciteten för både pendel- och regionaltåg vilket inte bara skapar bättre förutsättningar att ta sig fram centralt, utan ökar möjligheterna att även bygga ut tåglinjer till grannstäderna runt omkring.

­- Vi har redan idag bra pendeltåg på stambanan mot Alingsås, Trollhättan och Vänersborg och planer på att bygga ut även mot Borås där vi idag kör landets mest trafikerade busslinje. Det skulle ta ungefär 25 min med tåg till Borås, nu tar det en timme med buss för att den gamla järnvägen inte räcker till och det är inte acceptabelt.

Det där är något som hänger kvar i vårt samhälle, att estetik är någon sorts kaksprits som man kommer och sprejar på efteråt

Ytterligare en viktig komponent för att göra staden mer hållbar är att bygga med kvalité.

– Att höja nivån på kvalitén i stadsbyggandet såväl som arkitekturen är något som vi jobbar mycket med just nu för att få tillräckligt bra miljöer, säger Siesjö och fortsätter: kvalitetsbegreppet börjar värdesättas i största allmänhet i Sverige nu, vilket det har varit dåligt med tidigare jämfört med i våra grannländer men vi tycker att vi märker en islossning där nu som är positiv.

När det gäller estetik och funktion är det två begrepp som går hand i hand enligt Siesjö. Han menar att det inte går att dra några skarpa gränser mellan en vacker stad och en funktionell stad.

– Det där är något som hänger kvar i vårt samhälle, att estetik är någon sorts kaksprits som man kommer och sprejar på efteråt. Det fungerar inte så. En ful stad är en sämre fungerande stad eftersom människor inte trivs lika bra och då inte heller är rädda om eller tar hand om sin närmiljö. Det handlar om social hållbarhet.

Spara den här artikeln

Missa inget! Prenumerera gratis på nyhetsbrevet

Prenumerera på Branschaktuellt’s nyhetsbrev – det är helt kostnadsfritt!